Mår vi dåligt för att vi saknar tacksamhet?
Det kanske bara var ett livsfilosofiskt uttalande från din vän. När man uppnått en del av milstolparna i livet: familj, utbildning, jobb, rätt bostad etc så står man emellanåt i vägkorsningen och funderar över vart färdvägen går härnäst, och frågar sig om man är lycklig.
Jag har precis allt, och känner mig verkligen i själen lycklig. Har min livskärlek sedan många år, med bra relation och bra sexliv. Har en diger utbildning, mycket högavlönat jobb. Har tre friska döttrar som nu är vuxna, har finfin vänkrets, bor i ett fantastiskt hus som ligger extremt vackert i en by, men nära en större stad.
Mina föräldrar lever och är friska.
Jag saknar verkligen ingenting. Kan inte komma på en enda sak som skulle göra min ännu mer lycklig, men kan ändå vissa dagar hamna i grubblerier om vad jag vill göra härnäst, vad är livet, vad är lycka etc.