Äggdonation 2023/2024
Va roligt, choklad !!!! Underbart!!
Va roligt, choklad !!!! Underbart!!
Jag är i v 10+5 idag.
Kan nog inte fatta att jag är gravid ändå.
Jag har fattat rent logiskt men känslomässigt går det inte att ta in. Har appen Preggo där man ser 3D bild av hur stort ens barn är för varje vecka, och kam snurra den . Och klicka för att få den i verklig storlek. Det är helt ofattbart att det finns en sån liten krabat i min kropp. Stort som ett plommon och med gigantiskt huvud som en alien, men små armar och ben där fingrarna har förlorat simhuden och naglar har utvecklats.
Jag har tyvärr gått upp i vikt framförallt senaste året, så jag känner absolut ingenting. Har läst annars att man själv kan känna att det sitter lite tight fårn v 9 redan typ...
Kommer kännas stort när jag själv sen faktiskt ser att magen börjar växa....
Jag är inte direkt illamående längre men har absolut ingen aptit. Dvs ingen matlust, men jag är inte mindre hungrig för det!!
Så opraktiskt kombination!!
Så nu ikväll var jag vrålhungrig och försökte tänka vad sjutton jag kunde få i mig som jag faktiskt klarar att äta.
Mackor går bra, men det blir jag inte mätt på...
Nu sitter jag här med en tallrik middag som jag lagat framför mig och är jättehungrig men har ingen lust alls att äta det där!!
Någon annan som upplevt liknande vid gravid...?
Dvs jag är inte direkt illamående nu, kanske lätt i bakgrund på sin höjd, men har en aversion mot mat... Inte all... ibland tänker jag på något som jag inser att jag har LUST att äta, och blir jätteglad :))
Så märkligt...
Asfaltsblommma
Välkommen! Spännande att det är på gång!
Det östrogen gör är att stabilisera slemhinnan, så ser den inte avstöts. Dvs om du nu ett par dagar senare inte har börjat få mens så borde nästa dos va varit tillräcklig för att inte avstötning av slemhinna skulle hinna börja ske.
Skulle vara min gissning.
Min klinik hade extremt höga doser.. progynon 2mg 1 tablett var 8e timme plus östrpgenplåster 100 mg per timme, så om man glömde en tablett fanns det hela tiden östrogentillförsel via plåstret. Men du har bara progynon morgon och kväll alltså?
Så intresserad att kliniker kör så väldigt olika bara.
Daisy- va tråkigt:(
Du testar imorgon och övermorgon ändå antar jag? Finns ju några som testar positivt först ruvsrsag 8 eller 9.. Även om de flesta testar positivt redan dag7 :/
Hej alla!
Uppdatering från mig!
Dag 12+1 idag!
Jag känner mig inte större än, utöver viktuppgång med mer fett på magen, men jag kan faktiskt känna en "knöl" under naveln nu om jag trycker, så livmodern har definitivt växt.
Igår kunde jag sluta med alla injektioner!! Har ni gift progesteronsprutor morgon och kväll plus blodförtunnande spruta till kvällen i 12v..
Dessutom hittade jag inte rätt nålar att köpa s jag behövde ta 4 sprutor på morgonen och 4 till kvällen, för att få i mig dosen progesteron....
Har tagit närmare 400 sprutor totalt sen jag började någon vecka innan embryo transfer...!!
Sist jag skrev hade jag ingen matlust och så.
Jag tror allting faktiskt har berott på att jag varit förstoppad. Va förstoppad i 2v i mars, dvs innan behandlingen.. Och jag har jättemysigt besvär med det nu..
Min egen teori är att det är allt progesterone!! Progesteron är anledningen till det många blir förstoppad inget under graviditet, om jag har förstått det rätt.
Och min klinik har ju mycket högre doser än d efleata, har jag förstått... plus att moderkakan börjar producera eget progesteron redan för flera veckor sedan...
Så jag har fått båda massa från det klinik ordinerar + att kroppen bildar eget...
Jag har tom varit sjukskrivning nu pga det... mår illa och kan inte äta, känns som maten står mig i halsen på en gång. Jag tar alla läkemedel man kan men minimal effekt...
Bortsett från detta mår jag bra.
Känns mer och met spännande att vara gravid ju längre graviditeten fortskrider.
Jag tittar på radhus nära mina förädrar nu, för att ha någon trygghet nära.
Det känns som ett spännande nytt kapitel i livet.
Funderar på namn hela tiden och är så nyfiken på vad det ska bli för krabat.
Hur mår ni?
Hej alla!
Ser fram emot att bli uppdaterad hur det går för alla gamla och nya här!!
Berätta gärna lite kort om var ni befinner er i processen eller mentalt eller både och om ni vill!
Uppdatering från mig: går in i vecka 27+0 imorgon!
Känns fortfarande overkligt.
Känner rörelser från barnet men fattar ändå inte att det faktiskt finns ett barn där, väldigt märkligt känsla att veta och se fram emot att få träffa barnet, men samtidigt inte riktigt mentalt kan ta in att det kommer bli ett barn!
Kanske för stor livsförändting för hjärnan att fatta?
Har förberett mig genom att ha köpt en ny bostad som passar bättre för min nya livssituation plus jättenära där mina föräldrar bor i ett tryggt område.
Bor nu i ett mindre tryggt område, så känns bra att flytta.
Har haft otroligt kämpigt med magen under hela graviditeten och mycket frånvaro på jobbet pga det...
Oj nu är det tydligen dags att sova!
Always choklad
Grattis!!! Skönt att du mår bra!!
Kan verkligen tänka mig att det blir ännu mindre fokus på att känna in med en 2 åring med i bilden
Moderkakan ligger framåt för mig också + viss övervikt så jag kände barnet först för någon vecka sen!!
Ja väldigt häftigt att se ultraljud och att det faktiskt finns några där inne.
LMSM
Å GRATTIS!
Det du beskriver låter faktiskt nästan identiskt med hur det var för mig.
Köpte ett clear blue testa tidigt sen och ett sträck kom fram.
Jag blev också mest chockad och lättad först. Sen kom typ glädjetårar någon kort minut, innan typ oron att ta ut glädjen i förskott tog över.
Vilken känslomässig berg och dalbana alltså!!
Hur va det, gör du också (som jag) med Olgakliniken?
Låter så med prolutex och de höga doserna.
Ja usch va mycket hormoner de proppar i en alltså....!!!!
Men vad gör man inte!!!
Men så himla roligt
Så det var igår du testade positivt?
Då kommer ditt barn vara nästan exakt 6 månader yngre än mitt!!
Man kan ju tro att jag borde känna det när magen växer haha. Men jag tror det beror på att jag har haft så silja problem med magen hela graviditeten.. vilket gjort att magen ofta är så svullen så att jag ser ut r bara i typ 8e månaden... Det låter konstigt, men jag har faktiskt inte kunnat följa hur magen växer pga det!!
Det har typ varit så att magen någon gång ibland med flera veckors mellanrum INTE varit svullen, och då har jag varit jättenyfiken hur magen eg ser ut så att säga, och passar på att ta bilder då.
Jag hade en period på 10 dagar i augusti när magen inte var svullen alls!!! Då kände jag mig mer gravid! För då såg jag ju magen hela tiden. Men nu hela september har den varit svullen hela tiden, och då ser man inte det jag är gravid så att säga eftersom svullnaden är så mycket större så det inte syns om det makes sense.
Men jag tror att faktumet att jag inte kunnat följa magen växa, och att jag inte haft illamående knappt, inte lätt någon slags craving eller att man inte vill ha kaffe eller nåt annat som folk brukar berätta...
Sen är min mage väldigt liten fortfarande i förhållande till hur långt jag kommit, märker jag de få dagarna då jag jag se hur den faktiskt ser ut.
Men igen- grattis!! Blir så glad för din skull!! Ska bli kul att följa he det går för dig framöver!:))
Jag hade en privat gynekolog i Stockholm som skrev ut inom högkostnadsskyddet när jag gjorde IVF och gick ibland till en annan som inte gjorde det. Han menade på att eftersom jag fyllt 40 skulle jag inte fått betala IVF själv i Sverige och då är inga recept heller inom högkostnadsskyddet.
Så verkar som alla gör olika.
Jag hade ett hotell i Limaasol som jag verkligen trivdes på.
Kan kolla upp namnet.
Det låg i början av stan, vid vattnet, så tog väl 20 m. Med buss längst vattnet till centrum och därifrån 10 min att gå till kliniken.
Det jag gillade var just att det låg direkt vid havet. Inte så många som gjorde det.
Det var underbart att ha balkongen mot havet och se soluppgången och solnedgången osv.
Dessutom ingick inträde till spa på hotellet med pool, bastu och jacuzzi och middagsbuffe ingick i priset.
För mig var det väldigt skönt att slippa gå ut och leta restaurang utan bara kunna hänga på hotellet på kvällarna.
Poseidonia beach hotell hette det
Ja det är läkaren som kryssar för om det ska vara inom högkostnadsskyddet eller inte.
Vissa mediciner går aldrig att få inom högkostnadsskyddet oavsett hur läkaren kryssar, som prolutex som Olgakliniken ordinerar ..
Behövde också ta i rumpan när jag hade slut på prolutex och fick ta annan tillfälligt innan prolutex kom in.
Fy vad jag avskydde att sticka den tjocka nålen i rumpan dvs i sätesmusken. Jag la mig på mage på golvet så att jag inte skulle ha någonstans att ramla om jag svimmade..
Inte klokt allt man gjort för att bli gravid...
Men nu ligger jag här i v28 och ska försöka somna men det är som en torktumlare i magen. Lillkillen som passar på att vakna lagom till att jag ska sova :D
Daisy!!
Va underbart!!!
Grattis!!!!
Efter 9 missfall så hoppas jag av hela mitt hjärta att ni får behålla det här barnet!!
Mycket mindre risk med missfall efter ÄD förstås också.
Va härligt!!:))))
LMSM
Alltså jag fick också ont och stora blåmärken i början men lyckades hitta ett sätt att ta dem med tiden så att det inte blev så.
Såg gröt helt blåslagen ut i början men sen såg man to inget på magen.
Jag hade väldigt tunna och små nålar till prolutex.
Hittade inte de som man skulle använda så köpte receptfria på apoteket som var extremt mycket mindre..
Det gjorde att jag fick använda 4 såna små sprutor på morgonen och 4 på kvällen...
Jag injicerade väldigt långsamt också och liksom riktade om nålen lite för att det skulle sprida ut sig..
Samma med med blodproppsförrbyggande sprutan..
Så även om du har större nål än de små jag hade så jag det nog göra skillnad om du inte låter allt läkemedel gå in på exakt samma plats utan böjer nålen lite åt lika håll när den är inne liksom.
Funkade för mig iaf
Daisy
Hur gick det? (Tolkade det som att ni inte visste säkert hur det skulle gå..? Att det fanns hopp om det slutade blöda..?)
Om det blev missfall- ge inte upp! Även med ÄD kan detta hända förstås men enorm otur !!! Rent statistiskt händer det ju inte så ofta vid ÄD iaf.
Jag har precis varit på vårat första tidiga ultraljud och fick se ett perfekt tickande hjärta. Var så nervös att jag började gråta innan men nu har vi fått försäkrat att den mest kritiska tiden är över och jag ska försöka njuta varje sekund.
Enligt ivf datum är jag i vecka 7+6 och enligt storlek på embryot V 8+2 :D
Har inte varit här på en månad ungefär ser jag men har det att det kommit in en hel del positiva besked i tråden!! Från bla Daisy att det tog sig ändå och att graviditeten fortskrider! Och lsms
var det några fler som fått positiva besked som jag missade??
Uppdatering från mig. Tyvärr har det varit full fokus på renovering här sista månaden istället för liksom mental förberedelse på vad som komma skall! Trodde jag bara skulle göra mindre ändringar i radhuset jag köpte för att bo nära mina föräldrar när barnet kommer. Men det jag trodde var litet krävde tydligen väldigt mycket kolla upp och koordinera osv osv!
Så har varit som ett heltidsjobb. Och parallellt har jag försökt sälja min bostad. Trots att jag har väldigt lågt pris (minus flera hundra tusen på en liten lägenhet på bara några år sen jag köpte), har jag ont fått den såld. Fin du bud som skulle innebära nästan en miljon back och den ekonomin har jag verkligen inte att jag har råd med det..
Så landade i att jag måste pausa försäljningen och kunna veta säkert var jag ska ni med barnet nu när det är lite tid kvar!!
La ut annons på att hyra ut mitt nya radhus. Så trist- hade känts så bra och tryggt att flytta in nära mina föräldrar.
Gamla lägenheten måste jag lägga ut till försäljning tidigt i vår så kan inte hyra ut den, med visningar osv.
Tillslut har jag nu hittat några som vill hyra radhuset- så jag slipper oroa mig för dubbla utgifter iaf...
Men trist att renovera och se hur fint det blir och sen går andra flytta in! Snopet!
Har haft enooooorm ekonomisk stress också eftersom renoveringen blev sjukt mycket dyrare än min budget tillät...
Nu kommer barnet snart och jag kommer inte ha någon buffert alls. Så jäkla dumt och onödigt. Känner mig redan som en dålig förälder som inte kan fokusera på det som vet mest trygghet för barnet- dvs att ha en viss ekonomisk buffert!!!
När jag väl kan flytta in i radhuset funderar jag på att skaffa en inneboende då... skulle göra enorm skillnad ekonomiskt...
Ja så det har varit lite svårt att gå in mentalt i "snart kommer barnet" bubblan- eftersom hjärnan varit så upptagen med att oroa sig över det enda och det andra.
Men nu till det viktiga- Uppdatering om graviditeten/ barnet!!
Är i v 35+6 nu och BF är 28e december.
Hade beviljat snitt som precis planerats in 24e december.
Men så började det komma fostervatten nu i veckan....!!!
Jag har varit inlagd för observation i helgen, på förlossningen.
Jag har normala mängder kvar runt barnet men de kan konstatera att det läcker ut.
Det betyder att de kommer skjuta fram snittet till när jag är i 37+0!!! Då räknas barnet som fullgången.
Helt mentalt oförberedd på att det bara blir om ca 1v!!!
Köpte en barnvagn på blocket på vägen hem from sjukhuset igår!!
Inte förberett något innan . Men fick barnkläder och så från en kompis igår så tror jag har det viktigaste my.
Känns spännande och overkligt att det bara är ca 1v kvar!!!
Men ojoj vad mycket kvar att få klart i radhuset! Jag måste få klart renoveringen för att kunna hyra ut. Och kan jag inte hyra ut så är det verkligen kris. Så måste bara få klart det.
Snickaren ska vara där i veckan så har beställt golvlister och allt möjligt och hoppas att jag inte glömt något så att allt kan bli klart!!
Idag blir det till att planera vad som är kvar som Katy mååååste göra innan barnet kommer!
Jag undrar också som någon skrev, hur ni gjort ang berätta för familjen?
Jag har ju nämligen inte berättat om ÄD för familjen och har enormt dåligt samvete gentemot min mamma.
Men min situation är lite speciell för vi hade ingen kontakt alls i ca 8 år och innan dess var den aldrig bra. Lite kort har min pappa genom åren betett dig väldigt illa mot mig och mamma såg mellan fingrarna som bäst men ibland värre. Så jag har aldrig känt någon trygghet i relationen. Sen hände något då jag insåg att jag inte kan ha kontakt med dom, att det tog så himla mycket mer m det gav. Det gav ingenting annat än dåligt mående.
Men nu har vi kontakt och mer tät kontakt sen bara 1 år.
Men berättade inte för kände att jag måste få vara glad över graviditeten, och kände att de lila gärna hade kunnat reagera hur som helst- typ säga massa negativa saker om ÄD och bara fått mig att må dåligt....
Men det känns inte rätt för mig heller att barnet kommer snart och mamma kommer tro att det är ett genetiskt barnbarn.... Jag vet inte...!l
(Pappa tried jag verkligen inte bryr sig. Han reagerade inte alls när jag berättade om kön osv).
Så kanske är det svårt att be om råd hur man ska berätta- allas relationer är ju unika så ingens situation går ju att direkt applicera på en annans.
Det positiva med det tidigare snittet är också att barnet får en bättre födelsedag!@
Låter banalt men jag har varit så nojig också att barnet ska få födelsedag runt jul. Nu blir det väl troligen typ 8e december eller så istället!! Mycket bättre!
Barnet mår bra för övrigt!!
Allt ser normalt ut förutom att fostervatten börjat sippra ut!!!
Sovit dåligt sen dess för vaknar till direkt när kroppen tolkar det som att man kissar på sig!@
Småläcker hela tiden.
Men huvudsaken att barnet mår bra!!!
@ always choklad
Tack snälla!!
Hoppas det är så att genetiken inte spelar roll
Jag antar att han är är orolig att den ska göras det gör mig tom. Orolig att inte känna samma som jag skulle gjort annars. Men det är bara fåniga farhågor.
Hur går det för dig?? Vilken vecka är du i och hur har graviditeten fortlöpt hittills?
@lmsm
Gud det är verkligen så orättvist hur olika man drabbas vid en graviditeten. .. Stackars dig som mådde så illa så länge!! Himla skönt att det äntligen är bättre!
Och jobbigt med oron :/
Själv har jag känt tvärtom tror jag- att det typ är "superägg" man får av äggdonatorerna och därför att inget kan gå fel med dom. Vet att det inte är så enkelt men har varit himla skönt ändå att känna så.
Har nog inget tips för att minska oron:/
Mer än kanske att bara fokusera på sånt man kan påverka. Så mycket i detta är ju helt utanför vad vi kan påverka.
Nipt är ju ifs en sån sak vi kan göra om vi vill.. och i så fall påverka... Men i övrigt så återstår bara att försöka hoppar på det bästa.
Med det sagt så gjorde inte jag nipt. Hade inte bestämt bestämt mig innan kub men fick lägsta möjliga risken där, 1 på 20 000... Och då kändes valet rättn enkelt för mig.
Jag har också hört om en situation där någon gjort abort pga besked om att testet inte var normalt... abort i v18.. och så var fostret helt normalt visade det sig efter aborten. Det glömmer jag aldrig för jag tyckte det var såååå fruktansvärt... Så det påverkade mig också.
Även om testerna är något säkra, så kunde jag inte låta bli att tänka på hur hemskt det vore om jag gjorde abort och sen får man reda på att det ändå var normalt...
Så det i kombination med lägsta risken på kub gjorde att jag avstod från att testa.
Nu har jag köpt allt väsentligt jag behöver till barnet iaf:))
Barnvagn på blocket som jag är jättenöjd med.
Fick massa kläder av en kompis
Fick också både amningskudde, babynest, babysitter av henne!
Ska ha toppen av tvättmaskinen som skötbord men har nu köpt ett sånt mjukt skydd man lägger barnet på.
Tror det är allt som behövs??
Lite orolig nu dock att barnet kommer tas ut för tidigt. Hjärnan är inte riktigt klar så och man vet att barn som tas ut några veckor för tidigt överlag har lite sämre kognitiva förmågor...
Men nu när jag börjar läcka fostervatten har manb tidigt inget val...
Bara att göra som de säger.
Stressen kring allt med radhuset känns lite mindre nu
Vet inte varför. Har varit orolig för om jag ens kommer kunna betala räkningarna... ekonomiska stressen har vari enorm. Helt plötsligt känns det mindre jobbigt nu. Känner mer att det löser sig på något sätt. Kanske ett inte alls gör, men just nu är det skönt att kunna intala mig det.
Kanske är det kroppens sätt att förbereda för det allra viktigare just nu- barnet.
Självklart blir det fokus på det nu när det är så nära!