Hej alla, är ny här på forumet. Men också ny gällande IVF.
Om oss och tidigare försök till barn
Jag är en kvinna som är 34 år. Har en man på 36 år. Inga barn sen tidigare.
Vi har försökt skaffa barn i ungefär 1.5 år. Inte ett plus så här långt. Vi kan eventuellt haft ett oplanerat missfall för ca 2,5 år sedan.
Första utredningen
Vi gjorde först en privat utredning som var lite förvirrande.
När dom kollade äggreserven via ultraljud så sa dom att jag hade något låg äggreserv för min ålder. Men att dom skulle vänta med besked tills dom fått svar från AMH-testet.
Min mans spermier var av god kvalité.
En vecka senare ringer dom och säger att jag har ett AMH-värde på 4ng/ml. Jag har även dubbelkollat detta med kliniken. Hon frågade sen om vi ville fortsätta själva ett tag till, eller påbörja IVF-behandlingen. Både jag och min man tyckte att vi skulle fortsätta själva ett par månader till.
Andra utredningen, hos landstinget
För ungefär en vecka sen åkte vi till landstinget för vårt första möte.
På ultraljudet såg läkaren fem äggblåsor. Läkaren förklarade ganska snabbt att vi förmodligen måste tänka på ÄD om kroppen inte svarar bra på första IVF-behandlingen.
Det kändes oerhört märkligt och kunde knappt ta in det. Vi hade sen tidigare trott att mina nivåer sett bra, eller åtminstone helt okej ut. Till att helt plötsligt få ett besked om ÄD nästan direkt.
Jag upplevde doktorn som väldigt oengagerad i mig som person, och det kändes mer som att hon bara ville få mötet avklarat.
Jag ifrågasatte även det faktumet att AMH-nivåerna tidigare såg väldigt bra ut. Men läkaren avfärdade det snabt och sa att hon inte tyckte resultaten såg så bra ut.
Jag har hört av mig till mottagningen via mail, och förhoppningsvis får jag svar under veckan på dom frågor jag har. Men tänker att det är skönt att även bolla med er, som kanske gjort samma resa som oss.
Fråger som dyker upp hos mig
- Ska vi känna den hopplöshetkänsla som läkaren gav oss på landstinget? Jag förstår att situationen hade kunnat sett bättre ut, men på hennes uttalande lät det som att det var mer eller mindre kört för oss att få till det på egen väg, och lika bra att börja tänka på ÄD direkt.
- Någon annan som haft väldigt hög AMH-nivå, men sen visat sig att ni har få äggblåsor vid koll? Kan AMH-nivån sjunka så snabbt på bara några månader?
- Bonusfråga: På landstinget gjordes ultraljudet för att räkna äggblåsor två dagar efter min ägglossning. Har hört från andra kliniker att dom helst gör det på cykeldag 3-4 för att få mest korrekt resultat. Någon som har erfarenheter kring detta?
Tack alla och lycka till
Det låter jättekonstigt att börja prata ÄD så tidigt i processen. Dom vet ju inte ännu alls hur du reagerar på stimulering. Fick du ingen vetenskaplig motivering till varför du skulle ha dåliga chanser så tycker jag att du ska försöka tänka att du råkade på en oengagerad surgubbe. I början av min IVF-process kände jag också att dom försökte spela ner mina förväntningar från början (inte för att dom var särskilt höga) och det gjorde mig jättenedslagen. Jag är 33 och hade 1,4 i AMH. Jag fick en hyfsat hög dos Bemfola vid stimulering (300 IE) och fick då ut 12 ägg, varav alla blev befruktade, 1 blev återförd färsk på dag 3 (misslyckat) och 5 blastocyster till frysen. Den första från frysen är jag jag nu gravid i vecka 12 med. Har fått se ett litet hjärta picka i vecka 7, 8 och 10.
Det går ju inte för dom att se äggkvalitet baserat på ultraljud, så om du lyckas få ut ägg blir det framförallt först då du/ni kommer att se hur äggkvalitén är.
Hoppas verkligen att du får bättre bemötande nästa gång med mer tydlighet! Och att du får komma igång snart!
Uppdatering från mig
Vul dag 8 på stimuleringen i fredags och då såg man 3 stora folliklar. Jag gick ju dit med indelningen att den ena follikeln man såg på vul dag 5 skulle ha vuxit tillräckligt för att det skulle vara lönt med IUI, men nu ändrade läkaren sig till ivf igen!
Så med snabba ryck åkte jag ner till Danmark igår, tor samma dag.
De fick ut 2 ägg.
Med mitt låga amh lät den här läkaren ändå positivt överraskad, att jag iöht fått 3 stora folliklar.
Jag gör ju den här resan ensam, och valet av donator var såååå svårt!!
Tillslut valde jag to 1 minut innan hon som jobbade i labbet sa att hon behövde lägga spermierna på ägget😄😄😄
Just nu har jag en positiv känsla- att det nog kommer gå vägen.
Det här är ju mitt första försök. Aldrig försökt bli gravid på naturlig väg heller så jag kan fortfarande ha hoppet att även om min äggreserv är låg så kanske jag inte nödvändigtvis har svårt att bli gravid.
Men jag är medveten om att chansen inte är så stor med bara två ägg egentligen, så jag borde inte känna mig optimistisk för då blir nederlaget desto större. Men jag kan inte låta bli annat än att känna mig optimistisk
Själva ingreppet gick jättebra. Ärligt talat tycker jag smärtan var jämförbar med vanlig blodprovtagning. Men jag hade bett om lite morfin innan vi började.
Jäkligt hektisk dag...! Hade jobbat 15h på lördagen, riktigt intensivt pass... kom hem sent och hann bara sova 2.5h innan jag behövde åka till flygplatsen..
Sen missade jag mitt tåg hem från Köpenhamn !! Jag var så borta i huvudet pga sömnbristen och stressen över väl av donator att jag läste fel tid på biljetten...
Alla tåg var slutsålda!!
Tack och lov fanns det ett flyg hem som inte blev så mycket dyrare.
Sen tog jag pendeln från Arlanda och typer blev stående 1h ...
Så blev en väldigt lång dag!! Underbart att ha fått sova en natt nu😊
Jag har skapat en tråd för oss som har blivit gravida med IVF där man gärna får dela sin resa om man vill:
www.familjeliv.se/forum/thread/82708368-vi-som-till-slut-blev-gravida-med-ivf