Min lillebror

Jag vill bara skriva att jag beklagar så mycket att du ska behöva leva i det vaccum som blir när en närstående väljer att lämna detta liv. 

Jag har en närstående som tog sitt liv och som Core poängterar så är skuldkänslor en del i sorgeprocessen. Man tänker på allt man hade kunnat göra. Men samtidigt så ansvarar du inte för någon annans liv mer än ditt eget. Du kan inte vara allt eller vara tillgänglig 24/7. Du ligger inte till skuld. Hur många samtal du än missade så är det inte ditt ansvar.

Men jag vet hur det är att vara där nere, där skuldkänslorna trycker på. Jag försöker att tänka på allt jag gjorde istället för allt jag anser att jag borde ha gjort. Det hjälper. Träning och motion hjälper också. 

Ännu en gång så beklagar jag. Kram