• molly50

    Brev till min älskares hustru

    Anonym (Ber inte om ursäkt) skrev 2023-09-10 15:29:09 följande:
    Förhoppningsvis är mina beskrivningar så förklädda att hon inte känner igen sig men om hon ändå skulle ana så tror jag att hon inser sanningen. Vi har ett gott förhållande men vi har inte ett sådant förhållande att vi skulle kunna prata om just det här.  

    Hon verkar mycket lycklig och nöjd med hur det tillslut blev. 

    Om sen andra känner igen sig en smula och blir provocerade så hoppas jag att de tänker till. De har ett liv att leva, slösa då inte bort det.

    Tack för mig
    Men om du hoppas att hon inte ska se brevet,varför startade du då den här tråden med brevet till henne?
    Det verkar ju som att du istället VILL att hon ska se det?
  • molly50
    Anonym (Ber inte om ursäkt) skrev 2023-09-10 22:57:03 följande:
    Hon får gärna se brevet men förhoppningsvis  känner hon inte igen sig. Hon får gärna tänka till lite och sluta gnälla över sin fd mans beteende. Han tar väldigt illa vid sig av pikarna som ibland kommer.
    Han har inte förtjänat dem
    Men på vilket sätt hjälper du honom med att skriva detta brev och starta denna tråd?
    Ser hon det här och känner igen sig så är ju risken att det eskalerar och blir värre.
    Visst,dubbelmoral kan man ju tycka,om hon själv har varit otrogen.
    men det är det väl å andra sidan av honom med att beklaga sig över hennes pikar när han också,de facto,har varit otrogen.
    De är ju lika goda kålsupare båda två.

    Jag undrar också,som flera andra,varför du tycker att hon borde ha lagt alla korten på bordet tidigare,men inte din älskare?
    Vad är skillnaden?
    Man får ju känslan av att om hon inte hade gjort det så hade han fortsatt vara med henne och haft dig vid sidan av,

    Men nu har du ju fått honom,så då borde du väl kunna släppa frun?
    Speciellt om hon inte bryr sig om dig.
  • molly50
    Anonym (Ber inte om ursäkt) skrev 2023-09-11 11:09:49 följande:
    Men jag har ju inte skrivit och skickat något brev till henne. Jag lade upp en tråd här på FL. Oavsett om hon läser den eller inte så har jag ändå på något sätt fått fram mitt budskap.  Jag tror inte att hon känner igen sig men kanske får det henne att tänka till lite. 
    Vi har och kommer ju framgent att ha en relation med varandra i och barnen, därför är det viktigt för mig att vi har en så bra relation som möjligt. 
     
    Det är ju inte så att jag tagit hennes man ifrån henne. Hon hade redan de facto lämnat honom emotionellt för en annan man, Att sedan agera som ett offer utåt  är inte speciellt snyggt. Naturligtvis gör hon detta för att hålla skenet uppe. Hon tror att vi inte känner till hennes långa relation med sin chef men det gör nog alla.

    Måste ärligt säga att jag är väldigt trött på skenheligheten och oförmågan hos många att vara ärliga om sina känslor. Man ropar högt och fördömande om otrohet men glömmer att det många gånger handlar om oförmågan att ta ansvar för sin relation.  

    Nu har jag svarat på din fråga hoppas du fått de svar du sökt. Kommer nog inte att svara på fler frågor
    Men hur kan du tro att du ska få en bättre relation till henne genom att berätta att du älskar hennes man och har legat med honom?
    Visst,hon hade kanske redan lämnat honom rent emotionellt.
    Men det hade kanske varit bättre att bara strunta i att skriva det här brevet helt och hållet och istället försöka fokusera på att er relation ska fortsätta vara så bra det går.
    Fast egentligen så är det ju inte ditt jobb att upprätthålla en bra relation till henne för barnens skull utan det är ju din älskares.
    Du behöver ju faktiskt inte ens träffa henne.
    Men som flera redan har skrivit så verkar du besatt av henne och verkar vilja trycka till henne,av någon anledning. Svartsjuk?

    Du pratar om skenhelighet och oförmåga att vara ärliga med sina känslor.
    Du säger ju emot dig själv där.
    Din älskare var ju inte heller ärlig mot sin fru om sina känslor för dig.
    Men det är förstås ändå bara hans fru som är skenhelig? Drömmer
  • molly50
    Anonym (Ber inte om ursäkt) skrev 2025-03-04 18:48:41 följande:
    Jag har hållit mig undan länge men det tar på mig att se hur detta tar på min man. Värst är alla lögner hon tutar i barnen, som han gång på gång måste bemöta. han blir så lessen och kommer till slut att knäckas av detta. Jag står vid han sida och håller honom under armarna men det verkar ju aldrig ta slut.

    Kan inte för mitt liv förstå varför hon gör så här, det var ju trots allt hon som startade allt genom att först hoppa i säng med chefen och sen motsätta sig separation under en väldigt lång tid. Hon har hela tiden fått som hon vill och struntat i alla andra. 

    Nu har jag sagt allt jag vill säga och hoppas att det kanske finns någon därute som får sig en tankeställare. 
    Men även om hon var otrogen först så rättfärdigar väl inte det att han var otrogen mot henne,med dig?
    Två fel gör inte ett rätt. Så jag förstår inte varför du försvarar hans otrohet,men fördömer hennes?
    Är det bara för att ni råkade få känslor för varandra,men att hon var otrogen utan känslor inblandade?
    Då tycker jag,i så fall,att en otrohet med känslor inblandade är värre.

    Sen kan jag hålla med om att det är helt fel att blanda in barnen i det hela.
    Men din man har ju,på ett sätt,själv försatt sig i den här situationen.
    Och det är han själv som måste försöka lösa det.
    Och han kommer inte att bli hjälpt av att du skickar det där brevet.
    Snarare tvärtom.
Svar på tråden Brev till min älskares hustru