Särbo, för o nackdelar?

Är särbo sedan 2014, en timme med bil emellan oss så vi ses helger och semestrar. Hörs varje dag. Vi har hela tiden bara haft sex med varandra (vad jag vet...haha)
Funkar kanon! Vi trivs båda två med upplägget, att ha egen tid med ändå ett förhållande. Vi får ju verkligen kvalitetstid när vi ses.

TS ska nog inte ha någon relation alls, med någon, när han upplever att synpunkter som läggs fram är "kränkande" eller "tjaffs". Kan annars tala om att leva som särbos är fullkomligt perfekt, man är ett etablerat par; trohet är fullkomligt självklart.                                                                                                    Vi umgås parvis med släkt och vänner, vi delar  många intressen såsom konst,  gourmetmatlagning, vinprovning och resor. Vi har stora våningar, därmed har man sitt eget rum när man är tillresande. Alla helger och semestrar, alla långresor gör vi tillsammans.                                      Som särbo kan man arbeta på sin karriär och sina studier. Ingen har ont av att man arbetar övertid eller tentaläser på nätterna. Man har sin egen ekonomi, sin egen aktieportfölj, utan inblandning.                                                                                               Vi är självklart barnfria, det bör kanske noteras.

                                                                                                                                                                                                       

Få sova själv
Ha hemmet som jag själv vill ha det
Inte umgås för ofta så man blir irriterade på varandra

Jag och partnern är tvingade till det just nu men visst finns det klara fördelar. Om man är exklusiva så är man såklart det även som särbos.

Varför är du upprörd över att inte bo ihop?

Jag kan tycka att det beror lite på ålder och vad man vill med framtiden.

Jag är i 50-årsåldern och har 1 son varannan vecka, 1 son utflugen redan.
Först och främst så vill jag inte riskera att rycka upp mina barn igen om det inte skulle fungera så det har inte varit aktuellt att flytta ihop med någon så länge något barn fortfarande bor hemma.
Är livrädd för att flytta i hop med någon och så slutar det med att jag blir bitter för att jag återigen får städa, tvätta, laga mat, sköta trädgård osv. och då har mitt perfekta boende som jag har idag gått mig ur händerna och jag måste försöka hitta nytt igen.

Särbo för mig är exakt samma ansvar relationsmässigt som sambo. Enda skillnaden är att man inte bor under samma tak så ligger man inte med flera när man är sambo så ser jag ingen anledning att göra det bara för att man definierar sig som särbos. Det är ju liksom förkortningar av sammanboende och särboende och inget som öppet förhållande om man inte bestämt det.

Den dagen jag träffar någon som känns rätt och som har någorlunda samma syn på ordning och reda i hem och trädgård som mig så får jag kanske omvärdera beslutet och fundera på om jag vill bli sambo eller inte. 
Just känns det väldigt avlägset ändå då det är ganska skönt att bara ha sig själv att ta hänsyn till. 

Håller fullkomligt med dig. Har också barn på halvtid, hennes utflugna.
Vet inte hur vi löser det när vi blir pensionärer småningom ... vi kanske fortsätter som särbos. 
Men visst, vi betalar för varsitt hus och andra dubbla kostnader.

Särbo är en relation där man inte bor ihop och den bygger ju på att båda parterna har råd med tillräckligt bra boende-form, uppskattar att ha sitt eget och är överens om att man inte vill bo ihop.

Fördelarna är ju att man just inte behöver dela på utrymmet, kompromissa om inredningen, sälja bostäder, jämka barn, investera tillsammans osv. 

Sambo-relation har fördelen att man är 2 på hyran, man har bara ett hushåll och man lever tillsammans när man är hemma. Har man en tanke om föräldrarskap, eller att äga husdjur kan man hjälpas åt. 

Jag gillar att vara särbo. Jag och min särbo har väldigt olika önskemål om boende som är väldigt svåra att jämka ihop. Han vill bo stort, jag vill bo litet, han vill bo i lägenhet, jag vill bo i hus och ha trädgård. Han vill absolut inte ha en trädgård att sköta om. Så han har en lägenhet inne i stan på 115 kvm utan trädgård och jag har ett hus en bit utanför på 55 kvm och 200 kvm tomt med köksträdgård, småodlingar, bärbuskar och fruktträd.

Älskar varandra gör vi ändå, det var bara en aspekt vi inte kunde få att gå ihop. 

Ingen jag känner som gått från sambo till särbo har fått det att funka i längden. Det har bara varit det första steget mot separation.

Bara för att du tycker det är småsaker tycker inte din partens det. Du kan inte bestämma hur din partner ska uppfatta saker. 

Jag förstår inte varför du undrar om man kan leka runt? Är man tydlig med att man är i en relation så är man ju det vare sig man bor ihop eller är särbo. De flesta tycker då att man är monogama. 

Om ni vill kunna ha sex med andra kan ni förstås bestämma det, då har ni ett öppet förhållande.