hamster87 skrev 2023-09-20 13:38:07 följande:
Jag ser din poäng och det är absolut inga problem att de reparerar relationen ifred och jag måste inte vara med.
Men samtidigt så känner jag att det är tråkigt att hans barn är så fientliga. Hans barn behöver inte se mig som familj men kan åtminstone behandlar mig som vem som helst, bekant eller en vanlig människa.
Sen är det också vad det innebär för mig och vad jag får ut av relationen också. Det är 3 månader till jul och jag börjar fundera. Hans barn kommer inte vilja fira jul om jag är med. Så mitt bästa val är att låta dem fira jul ifred....Ska jag fira jul själv med min son i år? och vad blir nästa år och året efter? Så jag kan absolut erkänna att jag har varit orolig och ängslig om det.
Jag har fattat att jag borde ta ett steg tillbaka och inte lägga mig i eftersom att det kan backfire på mig. På senare tiden känns som att min sambo börjar ifrågasätta att vi har blivit sambo var kanske fel. Att han kanske borde har varit singel istället...att jag är i vägen för honom att reparera relationen med sina barn.
Så jag vet inte. Men att hålla tyst och inte lägga mig i är nog det bästa.
Men vad händer om det har gått några år till och jag börjar bli för gammal att skaffa barn (är redan gammal)? vad gör jag då och vad gör jag nu?
Min sambo vill nog inte skaffa ett till för att förvärra situationen. Han tvekar mycket. Det är jag som vill ha ett till.
Det har inte med dig att göra, och du har inte med det att göra. Du kan tycka vad du vill, och de får känna som de gör.
Om pappan struntat i dem under deras uppväxt, men nu ägnar tid och engagemang åt en ny partner, ditt barn och eventuellt ett nytt barn, så river ju det i såren han åsamkat dem genom sitt dåliga föräldraskap. Du blir symbolen för att han visst kan visa omsorg och engagemang när han vill, men inte tänker göra det gentemot dem, bara mot andra. Och sen är det inte ens han som försöker reparera relationen, nu när du kommit in i bilden, utan du! Jättemärkligt.
De vill ju inte ens umgås med honom, varför skulle de då vilja umgås med dig? Kopplingen till deras egen pappa är så svag pga hur han betett sig under deras uppväxt. Kopplingen till dig är ju då obefintlig. Den finns ju bara i din fantasi om att ni ska vara familj.
Han bör göra vad han kan för att återknyta kontakt med sina barn, och det bör han göra på egen hand, bara han och barnen. Sen kan han leva sitt liv med dig, det har inget med saken att göra. Men relationen behöver han reparera utan att u är med som nåt slags förkläde. Du är inte ett dugg relevant i situationen.
Och julen, ja. Brukar han fira jul med sina barn? Annars kanske de inte vill fira med honom oavsett vad du gör. Men om han gör vad han kan för att reparera skadan han åsamkat så kanske jul tillsammans i framtiden finns på kartan.
