Barnens kusin annorlunda

En sak som du kanske inte tänkt på TS är att eventuell problematik kanske inte är något som föräldrarna vill diskutera med dig/er? Det kanske finns misstankar om autism, ADHD, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning eller annat - men föräldrarna kanske inte vill ta upp det med er? Det låter som att ni har flera barn, kanske deras barn får det jättejobbigt vid besök, och därför sitter med sin padda. Hur vet du att det exakt alltid är på det viset? Bor ni tillsammans eller något i ett generationsboende så du kan ha den kollen? Hur kommer det sig att du vet så mycket om vad BVC, förskola och logoped säger om barnets utveckling? Berättar föräldrarna självmant till er eller är det ni som tar upp det? Hur är dynamiken egentligen?

Jag brukar inte ta upp mina barns eventuella problem med släktingar hur som helst, känns lite integritetskränkande faktiskt. På samma sätt som jag inte frågar om eller lägger mig i släktingars barn beteenden, uttal, förmågor (eller brist på dessa...) om inte föräldrarna själva tar upp saken. Och även då är jag ganska försiktig med hur jag uttrycker mig, för att inte spä på eventuell oro.

Backa lite. Har du genuin oro för barnet och tycker att hon utsätts för vanvård - då gör du en anmälan till socialen. Annars tycker jag inte att du oombett ska lägga dig i. Barnet verkar ju inte leva isolerat, utan går ju på förskola, BVC och föräldrarna tar ju barnet på utredningar när BVC sett något som kan vara oroande (logopeden tänker jag på här).

Och ja, normalspannet är brett. Jag är själv emot skärmar i hög omfattning, är relativt strikt själv jämfört med många andra. Men jag skulle inte lägga mig i andras sätt för det. Jag har inte gått i deras skor...