Skiljas eller inte? Ältandet konsumerar mig totalt...
Att ständigt behöva gå omkring och fundera på om man ska vara kvar eller lämna är fruktansvärt. Om det ligger där och skaver är det verkligen nägot som inte stämmer. Har varit där och kan inte påstå att jag kommit över allt än. Det tar tid efter ett långt förhållande.
Det exet slutade ta känslomässigt ansvar mer och mer med tiden. De sista åren var han så fruktansvärt nonchalant. Vi var särbos. Han slutade helt och hållet att höra av sig, ringde inte, svarade knappt på sms och kunde gå under jorden gång på gång veckovis, men gjorde ändå inte slut. En fruktansvärd lögnare och hycklare och en otroligt feg människa.
Om jag ville diskutera dessa problem, antingen flydde han eller låste in sig i ett rum hemma hos sig och tjurade som en barnrumpa. Ett helt otroligt omoget och barnsligt beteende.
Det sjukaste av allt var att han tyckte inte att han gjorde nåt fel, att han var jättebra och att han brydde sig massor. Så otroligt skrattretande av en ?vuxen? människa.
Jag är verkligen jätteglad att vi aldrig flyttade ihop, fast jag är ingen särbomänniska.