Inlägg från: Anonym (Hjälp) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Hjälp)

    När blir det mer än överlevnad?

    Snälla säg att det blir det.

    Har två barn; ett på 2 år och ett på 2 mån och hela livet nu känns bara som överlevnad.

    Den lilla helammas så jag som mamma är låst där, han vägrar också läggas ned så jag eller mannen bär i sele eller sitter i knä eller går ned vagn, men kan ALDRIG bara lägga  honom ned och göra något bredvid.

    Den stora är inne i en redig tvåårstrots och klättrar på allt, kastar saker och är på sitt syskon (som han dock också verkar älska).

    Men vi tar varsitt barn nu hela tiden, äter aldrig ihop mer eftersom den som bär den lille inte kan sitta ned. Jag går isäng 18-19 för att få nog med sömn pga många uppvak.

    När blir det lättare? Det ör verkligen bara överlevnad nu.

  • Svar på tråden När blir det mer än överlevnad?
  • Anonym (Hjälp)

    Anonym (Steff) skrev 2023-10-22 09:17:49 följande:

    minsten är ju bara två månader. Det kommer bli lite lättare snart när ni vant er och fått till bättre rutiner. Men småbarnsåren är slitiga 


    Jag känner att mkt av det slitiga är just nu att jag inte kan sätta ned minsta alls. Det och att barnen sällan sover samtidigt så det är konstant ett barn som behöver en hela tiden., dygnet runt. Inte van det.
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (P) skrev 2023-10-22 09:38:57 följande:

    Men du, det här väl den tredje tråden du startat med samma fråga? Har du kontaktat BVC än och berättat hur du mår, för vidare vägledning?


    Eh ja. Men det hjälper inte i nuet.
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Signe) skrev 2023-10-22 12:03:07 följande:

    Förstår att det är svårt att få ihop vardagen med två små men jobba hårt på era fasta rutiner, det är mitt bästa tips.
    Jag jobbar inom förskolan och är van vid rutiner så för mig blev det lätt att skapa dem när jag fick barn.

    1) vi vaknade kl:06.00 - frukost/ amning 
    2) kl: 7-9 fixade undan hemma och klädde på oss - bebis i sele eller i korgen under tiden 
    3) kl: 9-11  ut och leka- promenad- öppna förskolan
    4) kl: 11 lunch hemma ( om medhavd lunchen inte intagits på öppna förskolan) 
    5) sova middag 
    6) kl: 14.00 mellanmål 
    7) ut och leka/ promenad- eventuellt handla lite
    8) kl:16.00 hem leka och laga middag 
    9) kl: 17.30 plocka undan leksaker och förbereda för nattning dvs dusch- bad- släcka ned och läsa bok i sängen
    10) kl: 18-18.30 sov barnen
    11) 18.30-21.30 egentid - sova

    Så såg våra rutiner ut dag ut och in. Även på helgerna.
    Dessa rutiner funkade för oss och barnen visste precis hur dagen skulle se ut och blev mer och mer självgående och mindre konflikter.


    Och vi vuxna visste var vi kunde få vår tid.
    Självklart är barn olika men rutiner och struktur är alltid en förutsättning att få ihop det i långa loppet. Det är vi vuxna som har dåligt tålamod och kan tycka att struktur är tråkigt, men barnen mår bra av det.


    Era dagar är extremt lika våra, med skillnaden för att 1830-2130 inte blir så mkt egentid. Jag som har bebis har legat kvar bredvid eftersom han vaknar extremt lätt när jag går upp ur sängen. Och det äldre barnet somnar sällan före 20, extremt kvällspiggt. Så egentiden kanske blir 20-22 för sambon och 1830/19-21 för mig, men då att jag ligger i sängen. (vilket ju såklart gör att vi får ingen tid ihop.)

    Kanske är det också att jag är van med mkt mer egentid om dagarna och att ha ett betydligt mindre intensivt liv i grunden.

    Jobbade ingen av er heller eller när åt ni middag ihop? Vår middag blir ofta först 18 pga hur vi arbetar.
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (P) skrev 2023-10-22 13:38:25 följande:
    Jo, att få hjälp från en psykolog kommer att hjälpa dig i nuet!
    Nej. Det som hjälper mig är såna förslag, konkreta, som Anonym (Signe) gav ovan.
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Berra) skrev 2023-10-22 14:44:01 följande:

    Vill minnas att du fått en massa bra tips i tidigare trådar men avfärdade allt. Din man var väl otroligt jämställd dessutom och skulle snart ta över föräldraledigheten och nätterna? Detta hjälper tills dess: 


    Lägg ner bebisen där 2-åringen inte kan nå, ex i spjälsäng, när något måste göras. Skriker den så får det vara så en stund. 


    Lägg ner orealistiska ideal om familjemiddag tillsammans etc. Det kan ni ha sen när barnen är 8 och 10 år.


    Rotera leksaker. Fem leksaksbackar och ta fram en ny varje vardag så 2-åringen får nytt att sysselsätta sig med. 


    Egentid till dig när mannen kommer hem. 


    Du läste helt klart inte då. Vi delar 50/50, så han lär ju knappast ta över fl snart om barnet är 2 mån.

    Tack för bra tips annars, tror vi ska sänka just tankar om middag ett tag och satsa på mellis ihop när den minsta kan sitta i stol, så vi ör två vuxna med fria händer.

    Något jag dock inte fattar är alla som ger sele som tips. Vi har nött på det nu och nu går det 2x45 min på en dag för barnet. Och det gör ju att jag kan fixa frukost eller göra något hemma och blir rörligare. Men min rygg tar stryk. Har testat många modeller, men en tyngd i fram sliter på min rygg (som är halvdålig i grunden). Blir det liksom bättre? 
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Berra) skrev 2023-10-22 16:54:45 följande:

    12 mån kan man börja på dagis. Dvs 6 mån till er var. Du har 4 mån kvar. Det är kort tid i min värld, dessutom kommer jul och bryter vardagen mitt i. Fyra mån kan man bestämma sig för att nu ska jag bara harva igenom sen e det slut för min del att gå hemma med ungar på dagarna och nattvaka på nätterna. 


    Sjal är mer ergonomiskt än sele. Men det är möjligt bära inte är för dig. Då är ju en babysitter en möjlighet och är 2-åringen helt omöjlig kanske investera i en bra barnhage där den får vara och leka. Blir även praktiskt senare när den äldre är för stor, då kan den yngre vara i hagen och utom räckhåll för den större. 


    Vill skola in på förskolan när barnet kan gå. Har sett barn som skolats in dessförinnan och det är inte jättekul. Men absolut, säg 14 mån tot. 5,mån kvar, klart jag kan kriga. Men det har aldrig varit poängen med det jag skriver, att jag inte tror att jag kan det.

    Babysitter har jag såklart provat. Illvrål efter 5 min. Vad skulle du göra då?

    Barnhage har jag funderat på just för framtiden. Kan vara något.
  • Anonym (Hjälp)
    Jemp skrev 2023-10-22 18:30:31 följande:
    Ang sele: funkar det inte för er så är det ju en sak, jag har dock älskat mina. ergonomisk modell (kolla tex manduca, Tula?), och bebisen har suttit riktigt bra först nån månad eller två gammal. Använde sele mer än vagn? har du en bra sele som är bra inställd kan det dock vara kroppen som strular också- magmusklerna (som stabiliserar upp ryggen) tar stryk av graviditeten och behöver tränas upp igen.
    nu förstår jag att hurtiga råd om träna är det sista du behöver. men om du har ont även till vardags (sele eller ej) när du börjar få mer ork så är det ett
    Jemp skrev 2023-10-22 18:30:31 följande:
    Ang sele: funkar det inte för er så är det ju en sak, jag har dock älskat mina. ergonomisk modell (kolla tex manduca, Tula?), och bebisen har suttit riktigt bra först nån månad eller två gammal. Använde sele mer än vagn? har du en bra sele som är bra inställd kan det dock vara kroppen som strular också- magmusklerna (som stabiliserar upp ryggen) tar stryk av graviditeten och behöver tränas upp igen.
    nu förstår jag att hurtiga råd om träna är det sista du behöver. men om du har ont även till vardags (sele eller ej) när du börjar få mer ork så är det ett hett tips. 
    Har en Tula. Gillar modellen och bebisen sitter extremt bra men ryggen min gör ont. Rätt säker på att muskler som saknas är en stor faktor, jo.
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Fia) skrev 2023-10-22 18:43:33 följande:

    Jag längtar tillbaka dit. Se det som är fint. Hur de utvecklas varje dag. Läs böcker. Skapa en harmonisk tillvaro för dem. 

    Mina är 8 och 13 och tiden går fort. Jag vill att de ska vara små. Så ta vara på tiden. Rätt vad det är så är de tonåringar, sedan myndiga och flyttar. Och då sörjer du. 

    Jag saknar att köpa leksaker. Nu vill de bara ha tekniska prylar och smink.


    Läs böcker? 


    Alltså. Vi har massor av böcker. Vi tar fram böcker. Varje dag. Med en dåres envishet. Vi låter barnet välja bok. Och ibland pekas de i och nån enstaka gång så blir det faktiskt läsning också numera. Men ofta blir det frenetiskt bläddrande, och sen flyger boken två meter ut i rummet. Eller så används böckerna som intenuddagolv. Eller som trumma.

    Det är inte jätteharmoniskt, enligt definitionen av harmoni.

Svar på tråden När blir det mer än överlevnad?