Blödde ni i början på er graviditet?

Blödde varannan dag typ v4-v.8... klarrött och ganska mycket några gånger, medan bara lite rosa flytningar följt av bruna flytningar. Hade dessutom riktigt ont i magen en gång i samband med en rejäl blödning. 

Den är inte över än, är bara i vecka 12   Men ingen blödning sedan min senaste VUL i v 9. Allt har sett bra ut på båda ultraljuden jag gjort och mina läkare har inte varit nervösa... Har nästa undersökning om någon vecka så håller tummarna för att det fortfarande ska se okej ut, men blir lite nevös när jag läser om MA. Jag har fortfarande symtom och mår rysligt illa (även om jag nojar över att brösten slutat ömma i samma utsträckning) så jag hoppas att det är ett gott tecken, men en vet ju aldrig, vågar liksom inte bli för positiv och trygg :) 

Åh, förstår att det är tufft och att hon inte riktigt vågar hoppas. Jag känner samma sak, har varit en sådan bergodalbana med blödningarna, där jag flera gånger varit helt säker på att det varit över. Sedan antar jag att det är så livet är, både som gravid men också med barn, att en liksom aldrig slutar oroa sig. Har väntat på att lugnet ska infinna sig, hoppades att det skulle göra det i vecka 12, men nu hoppas jag istället på nästa ultraljud, eller på nipt... Känns som att det kanske är att acceptera att en är oerhört orolig, ibland nästan överväldigande, kanske är vi som som kämpat länge (vi har försökt i fyra år och lyckats genom IVF) eller har förlorat ett frö tidigare extra känsliga. Är en ganska lugn person i vanliga fall så är lite fascinerad över hur jag reagera på det här :) 

Håller tummarna för att det går vägen, vilken dag i cykeln är hon nu? Tänker att om inte mensen kommer finns det ju absolut hopp. Men tycker också att det låter sunt att försöka hålla det ifrån sig en period till om det går :)

Då låter det ju ändå lite lovande! Håller tummarna för att det går vägen