Försörjningsplikt

Såklart att man inte har! 

Förr - för väldigt länge sedan i det gamla bondesamhället - var det dock så. Gudföräldrarna förband sig till att ta hand om barnet tills det blev vuxet och klarade sig självt, om barnets föräldrar skulle dö i förtid. 

Idag finns inget sådant samband alls. Om föräldrarna skulle dö i en bilolycka, skulle det bli socialens sak att ordna ett hem till dem. Socialen skulle inte ens göra en förfrågan hos Svenska kyrkan, för att få veta om det finns några gudföräldrar! 

Det går att skriva ett önskemål i sitt testamente, om var man önskar att ens barn ska hamna, om både man själv och den andra föräldern skulle avlida innan barnen blir vuxna. DETTA kommer socialen att få reda på, och överväga, men de kommer att utreda om paret är lämpliga som familjehem, och tycker de inte det så säger de nej. Så det finns alltså ingen garanti att barnen ska hamna där man har önskat, ens om man har skrivit papper på det. 

Men TS, om du ÄVEN har funderat på att skriva ett testamente avseende var du önskar att dina barn ska hamna om det värsta händer, så är det väl utmärkt att du låter det paret vara gudföräldrar också?! Jag tänker att det kanske befäster saken i deras medvetande. Så att de känner sig mer ansvariga för ditt barn och har en anledning att upprätthålla kontakten med det under årens lopp. För DE har ju också rätt att säga nej, även om du har angett dem som fosterföräldrar i ditt testamente.

Du lyckas skriva konstiga saker i varje tråd där du deltar. Jag har aldrig förstått om du trollar med flit, för att skapa irritation?

I dagens Sverige förhåller det sig som följer. Om ett barn blir föräldralöst - låt oss säga att barnet överlever en bilolycka där båda föräldrarna dör. Då kan inte barnets moster bara åka till sjukhuset och hämta hem barnet till sig. Utan personalen ringer socialen, en socialsekreterare (eller ett par) åker dit, det finns även en socialjour utanför kontorstid. Socialsekreteraren bestämmer om barnet ska få följa med mostern hem, eller om hon (socialsekreteraren) i stället ska köra barnet till ett av kommunens jourhem. 

Om mostern får med sig barnet, så blir hon tillfördnad som familjehemsmamma till syskonbarnet, och efter en utredning kan hon även bli det permanent. En uppväxtplacering alltså. Men självfallet kallas hennes hem formellt för ett familjehem, även om det bara är det egna syskonbarnet som bor där! Och hon får lika mycket betalt som ett av kommunens vanliga familjehem skulle ha fått. I och med att båda föräldrarna är döda så kan hon även bli juridisk vårdnadshavare, men ibland gör soc så att DE har kvar den juridiska vårdnaden under en övergångsperiod. 

Jo.

Ja, första tiden kan det bli jourhem tills mostern och hennes make i vårt exempel är utredda, så att de får godkännande som familjehem. Det är nämligen samma krav oavsett om de ska ta emot ett besläktat barn, eller ett helt främmande som soc har omhändertagit någonstans.