Inlägg från: Shallow |Visa alla inlägg
  • Shallow

    Så frustrerad

    Måste få input och åsikter från er.
    Jag har sedan tre år träffat en man med ett tidigare barn. Han var 10 skulle precis fylla 11 när jag kom in i bilden. Då kunde han inte knyta skorna, göra sin egen frukost (alltså bre en macka), han åt med händerna alternativt gnagde på hela bitar från gaffeln, stod upp vid bordet. nu har han precis fyllt 13 år, idag är vi sambos och det bara går inte de veckor han är vid oss. Så fort det är pappa vecka få jag panik. Det kladdas med allt i kylen, skitiga toaletter/badrum/köksbord, matrester på golv/soffa. Han äter fortfarande som förr - dock med bestick men matrester runt hela munnen som han sen försöker skicka bort. All tvätt ligger på golvet, ut och in, i högar. Sen finns det heller ingen planering på hur han ska bo då varannan vecka inte fungerar pga pappans jobb. Så han kommer och går som han har lust och lite hur det passar hans morsa. Nu är jag dessutom gravid och mår fruktansvärt dålig, trött och kräks hela tiden. Vilket gör detta ännu värre. Min sambo lyssnar inte och ser inte problemet. Jag tycker något är fel? han har heller aldrig blivit tillsagd/fått konsekvenser av att inte sköta dig så gråter bara man säger att han ska städa upp och börja sköta sig. Han går även i samma kläder i flera dagar, duschar inte och luktar illa. På två veckor hade han använt två par kallingar och ett par strumpor. Han gömmer även smutstvätt under sängen eller lägger tillbaka i byrån, istället för att lägga i tvättkorgen. det sista jag  reagerade på var att han leker med ballonger. När man kastar upp i luften och jagar.. snälla hjälp mig att få lite perspektiv!! hur är era 13åringar? Är det här verkligen en normal utveckling när man går på högstadiet i 7-an? Är helt förtvivlad .
  • Svar på tråden Så frustrerad
  • Shallow
    Mortiscia80 skrev 2023-11-12 11:40:39 följande:

    Ts, det förstår du väl att det inte är normalt...? Pojken verkar lida av någon slags diagnos.


    Jag har sagt det länge att jag tror något inte stämmer, men hans föräldrar anser bara att han är snäll och lite sen. Jag sa att det är inte normalt att en 12åring ska gå nära pappa och vilja hålla handen på stan. Men de anser typ att det är fint. Och hans farmor tycker han är sååååå fin och snäll. ingen ser liksom detta. Mina vänner som har barn runt 2-8år är mer utvecklade på vissa punkter. Sen pratar han även ?bebisspråk?. Får verkligen panik av det här. Jag vill ju inte ha han i mitt hem för att han kaosar ner allt. 
  • Shallow
    Mortiscia80 skrev 2023-11-12 12:20:34 följande:
    Om man benar ut det här lite grann... Jag förstår inte att skolan inte reagerar på hans beteende, men till slut kan det bli en orosanmälan från deras sida i värsta fall.

    Däremot behöver du titta på det som rör dig själv mer direkt. Jag förstår att du inte trivs med att bo så här, men du måste prata med din sambo. Du behöver inte ifrågasätta föräldraskapet eller varför han inte ser till att skärpa sig mot sonen. Fokusera på dig och ert. Att du vill bo i ett hyfsat fräscht hem t ex, och att om det ska fortsätta så här så kan ni inte bo ihop. Fråga sedan om hans tankar kring det här, luta dig tillbaka och bara ta in svaren under tystnad. Du märker nog rätt snart om han tänker göra något åt situationen eller inte. I slutänden får du ge honom din syn, dvs att om det inte blir någon förbättring inom den närmaste tiden så kommer du börja söka efter ett eget boende (eller iaf att ni ska flytta isär). Ni måste inte göra slut men jag tror inte ni kan bo ihop så länge sonen beter sig så där och pappan inte gör något åt det.
    Det är exakt där vi är nu. Men han säger bara att han inte vet vad han ska göra. För han ser inte problemet som jag. Plus att han har sin morsa som hejar på och säger att det är helt normalt att en 13åring är så.
    Jag står inför att lämna, göra en abort om inget händer. Kan inte för mitt liv se en framtid i detta kaos. Så långt bort från min värld som man kan komma.
    och tyvärr verkar det inte bli någon förändring alls.
  • Shallow
    Spucks skrev 2023-11-12 12:33:22 följande:

    Leka med ballonger och villa vara nära föräldrarna kan man väl göra som 13 åring. Inget fel med det. Men resten är inte normalt. Även om han är sen i utvecklingen - småbarn lär sig att äta med bestick. Även om han i utvecklingen är några år yngre än vad han egentligen är, är hans beteende inte normalt. Det passar för en 2-3 åring.

    Sedan kan man ju undra varför du flyttar ihop med en man och skaffar barn med honom om du inte står ut med hans son. Det var väl inte så genomtänkt. Nu är det ju för sent när det gäller bebisen, men ni kanske passar bättre som särbo.


    Jag har aldrig sett/hört att en 13 åring kille går och håller sina föräldrar i handen. Men det kanske finns!
    och i 2år har det låtit att det ska bli förändringar och bättringar. Men det blir aldrig det. Så absolut, dumt av mig att tro på det. Och nej det är inte försent att ta bort graviditeten. tycker bara att det är så tragiskt då det som stör ut mitt och min sambos liv är när hans son kommer. Det är på riktigt det enda vi bråkar om. 
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 12:39:43 följande:

    Jag tror det behövs en tredje part som tittar både på barn och er relation. Skaffa en terapeut så ni får perspektiv.
    Ofta låser sig sådana där saker och det blir ett skyttegravskrig. En terapeut kan låsa upp de knutarna.


    Vi var hos en familjerådgivare som påtalade detta, att det måste till en förändring i föräldraskapet, men det hjälpte inte. 
    Och sedan dess har det bara blivit värre. Fick höra senast idag från sambons morsa att jag är för hård, att jag bara ska strunta i allt och låta han stöka ner. Jag kontra med att jag inte vill leva i ett hem som ser ut så och att jag tycker det är rimligt att ställa kravet på en 13åring att städa upp sitt eget skit. Men icke, jag var för hård. Han är ju så liten. 
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 15:42:34 följande:
    Då antar jag du måste bestämma dig. Antingen vara beredd att släppa och gå vidare, eller stå ut med det hela som det är.
    Det första betyder kanske inte att du måste gå vidare. Men ska en sätta press i en relation så måste man vara beredd att ta konsekvenserna av de krav man  ställer. Annars får de ingen effekt. 
    Jag vet att jag aldrig kommer kunna leva i det som är nu. Men jag blir så sjukt arg över att jag ska behöva göra slut på min relation som faktiskt är helt underbar utan hans son. Och att jag inte får den lilla familj som är på väg. Bara för att hans son förstör precis allt. 
  • Shallow
    Tukt skrev 2023-11-12 18:15:30 följande:
    Tänker att du kanske fokuserar på sonen lite mycket. Sonen är nog mer symptomen på något annat. Förmodligen hanteras andra problem på likartat sätt hos din partner och hans omgivning.
    Ja, eftersom det är han som är det enda problemet så är det ju det jag ser. Veckorna när det bara är jag och sambon är det helt fantastiskt.
  • Shallow
    Spucks skrev 2023-11-12 17:55:21 följande:
    Vanligt är det visst inte, men det är inget fel med det och skadar ingen, det var så jag menade.

    Visst, om abort är en option för dig kan du ju göra det också. Men vill du behålla barnet är det nog bäst att flytta isär. Ni kan ju ändå ha ett förhållande, men inte som sambos.

    Det är ju det som är det stora problemet, att det är något som inte stämmer med han. Är man 13 så beter man sig inte som 4. Vilket stör ut hela vardagen. Alltid problem kring honom. 


    men jo.. det landar nog i en abort och separation. Tyvärr. Men inget blir ju annorlunda.

  • Shallow
    Nicco123 skrev 2023-11-13 00:21:38 följande:

    Håller helt med!

    Att han inte byter kalsonger eller duschar är hans föräldrars ansvar att dels se till att han lär sig och även gör! Tvättar och städar han i övrigt hemma? Varför låter han i så fall sin son gå runt på det här sättet? 

    De borde vara oroliga för att han ska bli mobbad om han inte sköter sin hygien? 

    Fördelen med bonusbarn är ju ändå att man ser hur sin partner axlar föräldrarollen innan man skaffar egna barn med denne? 


    Spelar ingen roll, vi har tjatat varje dag. Det går inte in. Han skiter i det. Min sambo är alltid fräsch och duschar varje dag osv.. men nej sonen är helt ointresserad av hygien. 

Svar på tråden Så frustrerad