Kan det funka att vara kompisar?

Sluta genast med lunchandet, spotifylistan och sluta försöka hitta på dåliga ursäkter för att det denna gång är helt annorlunda. Ni har ju båda bevisat att ni är den otrogna typen.

Just nu är du nöjd med din nya relation men vad händer men vad händer om ett år när du är mindre nöjd och kompisen lockar med sin humor och sina djupa samtal. Naturligtvis kommer ni hamna i säng igen om ni fortsätter.

Det är dessutom helt respektlöst mot din nuvarande att få honom till att umgås med ditt gamla snedsteg men undanhålla honom den informationen. Gissa vad han kommer att tycka om er historik skulle uppenbaras och han fattar att det inte bara en gammal kollega som delar din musiksmak.

Mina erfarenheter är att det inte funkar. Jag har inte dömt dig, jag bara talar om för dig att det inte kommer att gå att vara vänner. Mer detaljerade orsaker har du redan fått från både mig och flera andra redan men du vill ju inte lyssna på det. Vakna! Fatta att du redan vill detta och har ett intresse någonstans i botten, annars hade du inte försvarat er kontakt på detta sätt och kommit med tusen undanflykter.

Din sambo vet att du knullat dina barns pappa. Den här som du var otrogen med kan du inte diskutera känslor med, det kommer bara att röra upp allt till ytan igen. Det kommer det antagligen tids nog att göra ändå, men det skulle skynda på processen.

Jag låg en hel natt i en säng med en studentkompis men vi hade inte sex, bara kyssar och tyckte väldigt mycket om varandra. Det fanns flera skäl till att vi inte blev ihop.

30+ år senare är vi fortfarande vänner och har över åren delat saker som man inte kan dela med någon annan. Vi ses ca 1 gång per år. Prick på 30-årsdagen av vår vänskap kysste han mig kort, i bilen innan vi skildes åt bara. Jag blev mest väldigt förvånad, eftersom det gått så många år och han var relativt nyligen omgift.

Sen fick jag en period när jag sökte bekräftelse p.g.a. trist period i min relation. Vi snackade och han skrev att jag var så fin när vi var unga. Jag frågade om han ville ha en uppdatering, och då sa han ja. Han beskrev väldigt målande sin reaktion, jag är fin fortfarande.

Jag var öppen för om han ville uppleva vad han missat då för 30 år sen, bara för att få det ur systemet typ. Vi kom ända till att boka möte i samband med att han hade en jobbgrej en bit från mig, men han backade dagen innan och ville vara trogen.

Jag sa att då kunde vi ej ses alls då jag hade stort behov av sex och inte skulle kunna avhålla mig från att retas. Och sen sa jag till mig själv att det får vara stopp här, jag kommer inte att erbjuda honom sex fler gånger i detta livet.

Vi lät det svalna ett halvår, sen gick jag med på en middag. Det gick bra igen tills vi satt i bilen, och då började han kyssa mig. Jag kysste inte tillbaka utan bara sa "nu är du på djupt vatten". Jag vet, sa han, och öppnade bildörren för att gå ut. Då tog vinden tag i hela bilen och blåste igen dörren på honom. Han kastade sig tillbaka som i en dålig romcom med Hugh Grant och sa "vinden befaller att damen får en kyss till" och stal en kyss innan jag hann reagera. Varpå han kastade sig ur bilen och till hotellet, och skickade en ursäkt på mobilen fem minuter efter.

Det jag vill säga är att om man har den typen av kontakt, vare sig man har legat eller inte, så är det en risk. Och den som inte vill göra sin partner illa försöker då hålla strikt avstånd. Var inte ensamma med varandra åtminstone, och begränsa hur ofta ni träffas. 

Ni är båda den sortens människor som är otrogna, så självklart är risken uppenbar att ni kommer vara det med varandra igen. 

Om du inte vill vara lika grym mot din nye som mot ditt ex, så håll dig långt borta från kollegan. 

Vad får dig och tro att vi som svarar inte har erfarenhet?  Kanske just därför vi varnar dig....

En motfråga. Varför är denna kille så oerhört viktig att vara vän med att du är beredd på att låta moral och betänkligheter fara och flyga? 

Här har du all anledning specificerad i detalj varför detta inte är en bra idé. 

Varför ens utsätta dig för frestelsen? 

Därför att en del av henne vill att det ska hända nåt. 

Alltså sätta sig i en sits där den plötsligt åker in och sen kan hon säg till sig själv att  ?Oj hoppsan, det var inte planerat, det bara hände.. jaja ett litet snedsteg, det var ju inte mitt fel egentligen? osv osv 

Jag förstår det men jag gissar att du hela tiden känt en viss attraktion till killen i fråga? Det gör inte jag, jag gjorde det knappt ens när vi hamnade i säng, men jag var olycklig och ville ha bekräftelse. Sexet var inte direkt bra heller, vi var båda rysligt berusade, och jag har varit arg på mig själv för att det hände och för att det förstörde för oss. Det finns noll flirt i våra samtal eller meddelanden. Nu ser jag honom mer som en lillebror än en potentiell partner.  Men jag vet ju inte hur han känner och det är det jag är orolig för idag, inte mina egna känslor.

Jag tycker absolut att du kan ha en relation med killen. Du vet var du står idag och det är det enda som betyder något. 
Vad vi vill/tycker/önskar imorgon är helt oviktigt idag. 

Livet är för kort för att avstå fin vänskap. 

Vad gäller din nya sambo är det nog enklast om han inget får veta om att ni har legat med varandra. Skulle han fråga måste du såklart vara ärlig, men han behöver inte veta mer än nödvändigt.