Lantställe och ont om plats, orättvist

Jag hör aldrig något annat än skräckhistorier när det gäller att syskon delar fritidshus.
Jag skulle aldrig dela ett hus på det sättet.
Att sälja sin del är ju faktiskt en möjlighet

Ni låter osvenska, det måste jag ge er!

Vi har stor stuga med fyra sovrum i fjällen, jag och mina syskon. Ändå blir det att vi delar upp veckor, vi är inte där så ofta samtidigt, med massa olika respektive och allt vad det är.
Själv är jag nog lite för svensk för erat upplägg, familj umgås vi med under mer ordnade former 🤣

Även om jag förstår att man går miste om vissa saker då också, är det inte värt det.

Det är tyvärr min tanke med. Och det liksom gror inom mig. 

vi har alltid trevligt när vi ses där så det är synd att jag ska lämna som jag gör, för jag tycker att det är så respektlöst.  Hade faktist aldrig själv kunnat göra så mot nån. 

Ja precis det är sant att det är för litet. 

dock finns ett litet utrymme med sängar till med, men dom är alltid upptagna av deras barn. Det är tre småbarn till och 5 äldre. 

har sagt till sambon att vi omöjligt kommer kunna vara där ute längre allihop. Har alltid haft känslan av att han är liten kuvad av storasystern. 

han är annars en kille med pondus, men inte i detta fall. 

Dom är uppväxta att bo trångt.  Jag är ensambarn, jag förstår er!! Är också väldigt svensk då haha  

men en natt var det fullt hus. En person sov i bastun t.o.m. 😂 barnen lät hela natten, höll på att få en panikångest-attack som inte skett sen jag var tonåring. 

det spöregnade ute och jag la mig i bilen och sov. 

Men varför följer du ens med? Min man har inte följt med till släktstugan på över 10 år för att han inte gillar att bo trångt med andra. 

Som tur är så vägrar mina föräldrar att acceptera specialbehandling för att vissa kommer som familjer, ingen kan räkna med ett eget rum för att ens  familj/partner ska ha sin egna vrå utan rummen delas ut efter individers sovvanor och förmåga att störa utan hänsyn till vilka som ingår i vilken familj.

När alla åker stannar jag hemma ibland. Som tur är brukar inte alla familjer vara där samtidigt, utan två. Plus att vi senaste tiden kunnat sova i gästhuset. Annars är hundar själva ganska mycket med. 

vad skönt att dina föräldrar tänker på det sättet. 

Min släkt har stuga i närheten av där vi bor. Det finns två sovrum i storstugan och två gäststugor, plus att vi alltid sover hemma hos oss, så det är sällan trångt, men det händer. Då får man ta det som det är, dela upp så gott det går. Alla som kommer vet att de inte kan räkna med avskildhet. Vid speciella tillfällen då vi är väldigt många (midsommar, födelsedsgsfirande), brukar någon eller några sova hos oss. Vi har plats men bor en bit bort.

Kanske är min släkt ?osvensk?, men de flesta trycker hellre ihop sig än avstår från att vara med. Några vill dock inte stanna över natten om de inte har möjlighet att sova avskilt. Det får man respektera. 

I ert fall TS, verkar det egentliga problemet vara att din man accepterar upplägget och du vill inte vara den som bråkar om det? Har jag fattat det rätt? Då har du inget annat alternativ än att antingen prata med din man eller stanna hemma när ni är många. Oavsett om de andra gör rätt eller fel, lär de inte ändra sig om inte du eller din man tar upp det.

 

Ja det är ett bättre upplägg att din man åker själv när det är folk och att ni åker tillsammans när det är lugnt.

Det är tyvärr ett himla liv inför varje sommar där ett syskon plus en respektive gör stora scener om att de inte får den avskildhet de behöver för sina familjer, blinda för oss som lämnar vår partner hemma pga trängseln. Men sedan i slutändan så blir allt bra,  oftast för att den arga frun blir ännu argare och åker hem två dagar in i semestern och det arga syskonet bestämmer sig för att inte komma alls. Så absolut inte konfliktfritt.

Detta kommer ju bara att bli ett allt större problem när familjen växer mer och mer, alla syskonen skaffar familjer och barn. det blir för trångt helt enkelt.

Sen kanske din man är nöjd med att sova i allrummet, eller så vågar han inte ta strid med syskonen av nån anledning. Ofta i en syskonskara är det någon som är mer dominant och någon som alltid får kortaste strået. och det blir inte tydlig förrän det kommer någon utifrån och ser situationen med nya ögon. 

Det finns som jag ser det tre lösningar:

1) ni kliver ur samägandet och blir utköpta ur den gemensamma stugan. Är ju rätt drastiskt och kan försämra relationerna mellan syskonen. 

2) ni tar upp frågan om utrymmet, utifrån allas intresse, och föreslår att huset byggs ut eller att ni skaffar några attefallshus så att alla familjer får något eget. Då kan alla vara där samtidigt men ändå ha lite privatliv. 

3) ni delar upp tiden ni är där, det kan bli trist om ni inte får veckor ni vill ha, och om ni gillar att umgås, bortsett från trängseln, så är det ju tristare. 

Hur ni är väljer så måste ni våga ta upp diskussionen. Men kanske inte utifrån offerposition utan från allas bästa - hur gör vi för att få plats allihop nu när familjerna växer?

Tack för era svar snälla ni. Tar till mig dom. 

Dela upp veckorna istället för att åka samtidigt så gör nog de flesta som säger sommarhus tillsammans med andra. 

Låter som en bra idé.