47år singel och känner bara sorg

Välkommen in i gänget, TS. Jag är nyss 46 år fyllda och har aldrig varit på träff ens. Trots allt snack om att utseendet spelar noll roll är jag övertygad om att mitt fula utseende avskräcker kvinnorna. Det har jag anat sen tonåren.  Det fick jag bekräftelse på för övrigt för några år sedan, vilket fick mig att ge upp alla tankar på att hitta en livskamrat. Med en minimal självkänsla och med kvinnornas medfödda "svaghetsförakt" i åtanke orkar jag faktiskt inte bry mig om det längre. Det kommer bara att leda till den yttersta konsekvensen och så pass trött på livet är jag inte. Åtminstone än.

Med det sagt menar jag naturligtvis inte att du ska ge upp bara för att jag har gjort det. Tycker du att det är värt att kämpa vidare för att hitta någon ska du definitivt göra det.

Testet jag nämnde i mitt förra inlägg gick ut på att byta mina profilbilder i en kontaktsida. Jag lämnade texten oförändrad, men bytte mina bilder mot en man som jag hittade på måfå på nätet. En kille med ordinärt utseende. Innan bytet visade kvinnorna inget intresse alls utöver något enstaka besök i min profil. Efter bytet rasslade till som en flippermaskin i profilen och och på två dagar fick jag 12 brev från olika kvinnor. Det var vägs ände för mig. Då lade jag ner sökandet.
Så min personlighet hade inget med saken att göra, världsmästarn.....