Sorg att bebiseran är över.

Oj, har du verkligen ingen glädje i dina barn och din partner? 

Varför inte fokusera på det du har istället för att sörja något du ändå inte uppskattar (bebistiden)?

Du har kommit halvvägs i livet och ändå har du nästan all tid med hemmavarande barn hemma kvar, klart det känns. Du kommer ju nästan vara pensionär när de flyger ut.