• Anonym (E)

    Besviken över julen

    Fy vad ledsen jag blir för din skull TS. Din familj beter sig som otacksamma idioter. Det är inte bara egoistiskt utan otroligt ouppfostrat. Tänk att personer i en familj kan bli så olika. 


    Jag tycker inte att du ska bjuda in dem igen utan fira med din egen familj. Jag tycker också att du ska förklara varför. Bryt mönstret där du är den som alltid fixar och blir tagen för given. Det spelar ingen roll hur de reagerar och vilka ursäkter de kommer med. Det här måste få ett slut. 

    Du ska inte behöva stressa sönder dig inför julen utan ta det lugnt och göra förberedelserna till mysiga aktiviteter med mannen och barnen. Dra ner på ambitionsnivån, förenkla och köp en del färdigt om ni inte hinner med. 


    Det är barnen som är viktigast under julen och det mysigaste för dem är tiden med föräldrarna utan vardagens måsten. 

    Jag var den som alltid fixade och ställde upp förut och tänkte inte på mig själv och min hälsa. Min väckarklocka blev en dygnsmätning av blodtrycket som visade att det låg alldeles för högt även när jag sov. 


    Numera gör jag det jag vill och känner för. Vi är hos mig på julen men jag bjuder på julfika för jag hinner inte fixa all julmat etc. Sedan har jag och sonen (jag är ensamstående) en egen julmiddag där vi äter det vi gillar i lugn och ro. 


    Ta hand om dig själv och nästa jul gör du det du vill och orkar. Ta inte på dig att vara projektledare heller utan förbered julen tillsammans med din man och barnen. 

  • Anonym (E)
    Anonym (besviken) skrev 2023-12-26 19:13:16 följande:

    När jag tänker efter så har det nog alltid varit såhär, men har kanske eskalerat den senaste tiden/senaste året...
    Jämför man mig och min syster så har vi alltid blivit behandlade på olika sätt redan under uppväxtåren, och det har väl format mig till den jag är idag. Kanske det här med att fixa allt till max under julen är bundet till att prestera? Att mitt värde baseras på hur bra jag presterar?

    Givetvis är det mina barn (inom min familj) som är det viktigaste under julen. Ska försöka tänka så framöver. Barnen är ju inte så fokuserade på att ha allt det där perfekta. De gillar ju traditionerna med jul, påsk, skolavslutningar, födelsedagar. Kanske man ska rikta in sig på att bara fira tillsammans med den egna familjen. Det hade nog varit skönt.

    Vad gäller sambons familj/släkt (såg att någon frågat det tidigare) så brukar vi fira en mindre jul hemma hos hans pappa någon dag under julhelgen. Vi äter enkel julmat eller en skinksmörgås. Han bor ute på landsbygden så det blir ofta en tur ut till en rastplats i skogen och fikar/grillar. Barnen åker pulka. Det är väldigt skönt och fridfullt.
    Sambons mamma är alkoholmissbrukare, kontakten med henne och hennes man är väldigt sparsam (inget nytt, har varit så under alla år). Sambons syskon bor på annan ort, vi firar inte jul tillsammans men brukar ses ibland hemma hos sambons pappa.


    Så är det verkligen. Jag hade en privilegierad uppväxt där allt skulle vara perfekt, särskilt vid högtider, men det jag minns är inte allt det perfekta utan de där stunderna när mina föräldrar var helt närvarande och avslappnade och de stunderna var tyvärr få. 


    Jag tror att dina barn verkligen uppskattar den där stunden vid rastplatsen och de vill ha en glad och lugn mamma som inte stressar sönder sig inför julen och är helt slut på julafton. 


    Jag har varit precis som du. Jag har servat och ställt upp eftersom jag inte har känt mig tillräcklig men det är ingen som tackar en för att man bränner ut sig själv. 

    Jag blev faktiskt rädd när jag förstod att jag hade näsblod för att blodtrycket skenade. Jag insåg vad som är viktigast i livet och det är de personer som finns där för mig och gillar mig för den jag är och inte det jag gör. 


    Från och med nu tycker jag att du ska träna på att ta hand om dig själv och göra det du mår bra av. 


     

Svar på tråden Besviken över julen