Inlägg från: Anonym (XXX) |Visa alla inlägg
  • Anonym (XXX)

    Varför finns det fortfarande så många ensamstående mammor?

    Jag tycker också att det är konstigt, i och med att det finns så säkra preventivmedel nu. Idag kan även unga kvinnor som aldrig fött barn få en hormonspiral, t.ex.. Den sitter där den sitter, och det finns inget som kan glömmas bort eller slarvas med. Borde egentligen sättas in rutinmässigt på unga kvinnor som ska börja sitt sexliv, och påminnelser borde skickas ut i god tid när det är dags att byta den. Då skulle man slippa massor av problem och stora kostnader för samhället. 

    Sedan tror jag även att det skulle vara bra med sådana robotbabydockor som används i USA. Flickorna får hem en sådan docka under en period, kanske två veckor. Dockorna är programmerade att vakna upp och gråta och kräva att bli burna på oregelbundna tider, även nattetid, precis som riktiga bebisar. Efter ett par veckor med detta, har de flesta flickor som haft en naiv och romantisk dröm om moderskapet ändrat uppfattning...


    Anonym (Förebygga) skrev 2023-12-26 14:20:56 följande:
    Sen är det ju betydligt fler kvinnor som har dålig ekonomi och låg utbildning och därför får mycket svårare att förbättra sin standard vid en separation. Därav att det sannolikt är fler fattiga ensamstående kvinnor än fattiga ensamstående män med barn, även om de har barnen varannan vecka.
    Nja, problemet är väl att manliga yrken som kräver låg utbildning betalar mycket bättre än kvinnliga yrken som kräver låg utbildning. En lastbilschaufför, lokförare, sjöman, industriarbetare, hantverkare, sophämtare, kock, processtekniker, bilmekaniker etc. tjänar dubbelt så mycket som en undersköterska, barnskötare på dagis, butiksbiträde, städerska, servitris (om det inte är drickssystem), ekonomibiträde, receptionist, kontorist etc..
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Förebygga) skrev 2023-12-30 16:07:55 följande:
    Fast min fråga blir väl då varför så många kvinnor väljer att skaffa barn med dessa oansvariga män innan de själva skaffat ordentlig utbildning och så stabilt jobb att de kan försörja sig själva och barnen utan problem. 
    Ja, jag håller med. Man måste känna en man väl och ha kommit långt i förhållandet, innan man blir gravid. I sådana fall händer det nästan aldrig att mannen bara försvinner, utan att ta något ansvar alls för barnet. Vidare är det naturligtvis aldrig en bra idé att inleda något med en man, som redan har ett eller flera barn sedan förr som han inte tar ansvar för.

    "Myten" lyder att ensamma mammor beror på, att maken efter 15 års äktenskap plötsligt och oväntat rymmer utomlands med sin sekreterare, och aldrig avhörs igen... men sådana scenarier ligger i dagens Sverige bakom kanske en promille av alla ensamma mammor. Om ens det.
  • Anonym (XXX)
    Sunflora skrev 2023-12-30 16:40:00 följande:
    Samhället är inte inbyggt för att man ska försörja barn på en lön. När en man och kvinna väljer att skaffa barn så går kvinnan oftare ner på deltid eftersom hon tar större ansvar för hus och hem. Det innebär mindre möjligheter att göra karriär och att hennes lön släpar efter kvinnor får också lägre lön från början. När det tar slut sen står hon där med sämre inkomst än mannen det här förstår minsta småbarn så varför är du så förvirrad? 
    Dock brukar inte mannen försvinna helt och hållet, när man kommit så långt i förhållandet (ofta äktenskapet) att det varit aktuellt för kvinnan att gå ner på deltid o.s.v.. Utan då brukar papporna ta sitt ansvar. Minst så mycket att de betalar underhåll - mer än det lagstadgade om de är högavlönade, samt chippar in på annat också som vinterkläder, sportutrustning, sommarläger, avgiften på Kulturskolan - samt har barnen hos sig minst varannan helg och hälften av lovveckorna. 

    När kvinnor blir hundra procent ensamma mammor brukar det bero på att de knappt haft någon etablerad relation, när de blev med barn. Att mannen aldrig var intresserad av äktenskap och barn med dem från början, utan att kvinnan antingen slarvat med p-pillren, önsketänkt att hon skulle kunna knyta mannen till sig genom att bli med barn, eller planerat att bli ensam mamma... men inte varit medveten om hur hårt det skulle bli. 

    Änkor är en särskild grupp, men där kan kvinnan gå ner i arbetstid med hjälp av efterlevandepensionen, och ofta finns det även någon bo kvar-försäkring eller livförsäkring som faller ut. I etablerade familjer där man gifter sig innan man skaffar barn. Jobbigt nog ändå att vara ensam om allt praktiskt så klart!
    Anonym (Marika) skrev 2023-12-30 16:42:02 följande:
    Tror vi har en kvinnohatare här?.
    vad är ditt problem egentligen?
    Det känns som att du endast vill trycka ner och förminska kvinnor.
    Jag säger bara ALL HEDER till alla fantastiska ENASTÅENDE mammor som tar sitt ansvar för de barn som två vuxna har satt till värden men som man tar ett enormt eget ansvar för och sätter främst i livet.
    To be a mom AND a dad at the same time it demands a really bad ass 👊🏻👊🏻👊🏻👊🏻
    Ja, men är det inte bättre att vänta med barnen tills man är säker på att man har träffat rätt sorts man? Jag förnekar inte att ensamma mammor har det jättetufft, men man ska heller inte sticka under stol med att de oftast har sig själva att skylla. 

  • Anonym (XXX)
    Mimosa86 skrev 2023-12-31 09:35:31 följande:

    Det gör det dessvärre inte. Anledningen till att du TROR det beror nog på att du själv, tillskickande från mig, inte gått årligen sen du var 14 år till en gynekolog/barmorska, inte testat dig fram i flera år mellan 6 olika p-piller där du fått sluta med två för att de riskerade att ge dig blodpropp (tja det är ju lite trist att behöva riskera livet), ett försatte dig i en depression under tre månader (men det gjorde att du kunde varna din vän när hon började med samma piller och började må psykiskt dåligt), ett gav dig acneutbrott så du såg ut som en prickigkorv och de sista två gav dig låg/ingen sexlust och lynnigt humör.

    Spiral? Jo det är bra. Eftersom jag pga av problem med hormoner som tar bort sexlusten, så använde jag kopparspiral efter att ha fört barnen. Gjorde ASont att sätta in, tydligen har jag och 30% av alla kvinnor för liten livmoder för att rekomenderas den, fick monsterblödningar varje månad så jag vågade knappt gå till jobbet första mensdagen. kopparutsöndringen från spiralen (giftig tungmetall) påverkar tydligen kvinnors mående om man har höga östrogenvärden- så drabbades plötsligt av en ångest som inte gick att förklara, som inte berodde på något i livet. Men den försvann när spiralen var ut. Så testade jag din hormonspiral som du rekommenderar- funkade bra men jag fortsatte blöda mycket, sexlusten blev åter låg och min man fick truga för att få mig till sängen och mitt humör blir irriterat. 

    Då kände jag att jag inte orkar laborera mer med substans i min kropp. Bort med alla hormoner och skit. PANG- sexlusten återkom, har nu min naturliga kåthet. velat ligga nästan dagligen sen 10 år tillbaka (med spiral och piller max en gång i månaden om ens det), har ett mer tålmodigt humör. Mannen upplever mig som mer glad och harmonisk. Mannen har använt kondom. Funkar kanon alla år- han har sluppit stympa sin sexlualtitet och laborera med sitt mående (som jag).

    Och nu har vi hittat det enda preventivmedel som faktiskt funkar för oss- manlig vasektomi. Kanske ett bättre förslag än spiral? För berättelsen ovan delar jag med de flesta av mina väninnor. Få kvinnor jag känner klarar av hormoner utan att det påverkar en.


    Att knipsa unga pojkar och sedan sy ihop deras sädesledare när de är redo för barn kanske borde vara ditt förslag som lösning till problemet? För varför är det kvinnor och flickor som ska ta ansvaret egentligen? VI är enbart fertila 4-5 dagar i månaden. NI (män) är fertila 24/7 alla årets 365 dagar. Då borde ju ni rationellt vara de som begränsar er fertilitet. Eller?


    Jag är kvinna, men annars har du rätt - jag hade aldrig några större problem med preventivmedlen. Nu är det kapitlet bakom mig, är 50+. Tror dock att det är ett fåtal som har så mycket problem som du haft, att döma av MINA väninnor...

    Min dotter är 20+, och hon och hennes tjejkompisar satte tidigt in hormonspiral för att slippa mensen helt. De vill vara fria från bindor och tamponger och oron att det ska blöda igenom, kunna gå och bada när de vill, tälta, boka en semesterresa utan att titta efter i kalandern först. Jag lägger inga värderingar i detta, även om jag troligtvis inte skulle ha gjort detta själv om möjligheten funnits när jag var ung, innan jag behövde p-medel, då jag tycker att mensen hör livet till. Men den stora fördelen är såklart, att skulle det plötsligt och oförutsett hända något med en yngling, så är tjejen skyddad mot graviditet också! I alla fall min dotter har aldrig haft några problem med sin hormonspiral. 

    Man kan naturligtvis inte göra vasektomi på unga män som vill ha barn i framtiden, för det är inte alls säkert att det går att återställa deras fertilitet. Men det kanske var ett skämt från din sida? Orsaken till att kvinnorna måste ta ansvar, är för att det inte finns så många sätt för männen att ta ansvar av rent biologiska skäl.

    Om jag hade haft så stora problem som du, så hade jag nog satsat på att mycket medvetet leta efter en bra man och gifta mig tidigt, skaffa de barn jag ville ha och sedan knipsa äggledarna. Problemet löst för livet. 
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Bror) skrev 2023-12-31 02:59:01 följande:

     


    En man som inte tar sitt föräldraansvar är lika mycket egoist som en kvinna som inte tar sitt föräldraansvar.


    Håller med om det handlar om ett barn som pappan redan har en relation till. Men om han ställs inför fullbordat faktum, att en kvinna som han varit tillsammans med men inte är det längre, och absolut inte vill ha någon kontakt med mer, har fött ett barn... nej då tycker jag inte att det är PRECIS lika konstigt i alla fall, om han försöker förtränga barnets existens, som om en mamma som burit och fött lämnar barnet på BB och smiter... Som Esmeraldas ("lilla hjärtat") mamma gjorde.

    Det är ju väldigt abstrakt för mannen, och till en början kan han inte ens vara säker på att barnet är hans - först måste det till DNA-test. Medan mamman vet att barnet är hennes från början, hon har nio månader på sig att vänja sig vid tanken på att hon ska bli mor, hon känner sparkarna, mjölken börjar produceras, hon föder barnet, barnmorskan ger det förmodligen till henne vare sig hon vill eller inte. 
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Av) skrev 2023-12-31 09:47:16 följande:
    Åh vad jag önskar att mina föräldrar hade skilt sig och gett fan i den där fasaden utåt på 80-90 talet..

    Min mamma behandlar fortfarande min pappa som skit, hon är på honom dagligen och hackar. Nu i vuxen ålder står jag upp mot henne och försvarar pappa men han är för medberoende. Han hade kunnat få ett så mycket lyckligare liv med en annan kvinna om han och mamma skitit i det där idealet som skadat så många människor att stanna i daliga relationer.
    Fast du vet ju inte hur det skulle ha blivit om de hade skilt sig heller. Då kanske din mamma hade sökt sig en ny hackkyckling - du till exempel. Eller så hade hon gift om sig med en man som hade våldtagit dig på regelbunden basis. Sådant händer ofta i styvfamiljer. I de allra, allra flesta fallen är det tryggast för barnen att växa upp i kärnfamilj. 
  • Anonym (XXX)
    Tukt skrev 2023-12-31 10:54:29 följande:
    Det är ju det där som är verkligheten. Kärnfamiljen är ingen verklighet, den är en idé och inget mer. En idé sprungen ur en tid som krävde kärnfamiljer.
    I dag, eller på 90-talet ser våra liv annorlunda ut och då finns andra behov. Sedan kan man såklart tvinga folk via en auktoritär stat eller en katolsk kyrka. Och det är ju det en del tycker är en bra idé...
    Det finns lyckliga kärnfamiljer också. Menar du verkligen att du aldrig har känt några sådana? Dessutom skaffar de flesta nya partners när de skilt sig, och då visar statistiken att ombildade familjer faller sönder mycket oftare än kärnfamiljer.

    Då har det i värsta fall blivit ännu fler barn - "det lilla kärleksbarnet som ska knyta ihop familjen" - och allting har blivit ännu mer arbetsamt och rörigt, och ekonomin ännu sämre för mamman som nu ska rådda två barnkullar i stället för en vad gäller umgängesresor, lovveckor och samordning av barnlediga helger eller veckor, och bråka om ekonomiskt understöd med två män i stället för en. 

    ...och det allra värsta är, att risken för barnen att utsättas för mycket svår eller rentav dödlig misshandel samt sexuella övergrepp, ökar med flera hundra procent när en styvfamilj bildas, jämfört med om de fått vara kvar i kärnfamiljen. 
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Marika) skrev 2023-12-31 11:59:52 följande:

    vad är det för fel med att längta efter barn?


    Jag undrar mer över VAD som gör att så många män överger sina familjer och ofta gör samma misstag om och om igen?

    Arbetar inom en bransch där jag möter barnfamiljer och ser att när ett par med barn skiljs så lever oftast mamman själv med barnet/barnen i flera år innan hon träffar en ny man,kanske?
    medans mannen många gånger bildar en ny familj?
    som inte heller verkar funka optimalt?.

    Vad gör det så lätt för män att bara traska ut genom dörren och lämpar allt ansvar på kvinnan ?


    Vad är detta för typ av män, då? I min erfarenhet är det män som man ser direkt på, att "detta är en opålitlig person". Det är kriminalitet, missbruk, en slummig uppenbarelse med tatueringar i ansiktet, på halsen och händerna, otvättat hår och kläder, oregelbunden ekonomi, trasiga familjeförhållanden (ofta har personen svikits av sina egna föräldrar), ett stort antal kompisar hit-och-dit men ingen riktig vän... D.v.s. det är män som en förnuftig kvinna inte skulle ge sig in med från början. 

    Män som har livet i ordning vad gäller utbildning, arbete, ekonomi, personlig hygien o.s.v. brukar inte överge barn som de har bott tillsammans med i flera år, utan att göra det är en del av sjukdomsbilden s.a.s.. 
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Marika) skrev 2023-12-31 11:59:52 följande:

    vad är det för fel med att längta efter barn?


    Jag citerar delvis hur en i tråden uttryckte sig dvs att varför ser inte KVINNOR till att skaffa sig en BRA UTBILDNING och en BRA man INNAN de skaffar barn?

    Om nu en kvinna förväntas att hålla efter dessa önskemål har hon många ggr kommit upp i den åldern ATT den biologiska klockan tickar på och har kanske inte ännu har hittat ( och det ska ju även vara ömsesidigt ) den där pålitliga mannen som också vill bilda familj.

    Det är ju inte så att det går per automatik att planera in varje steg i livet utan hinder, livet händer hela tiden och kan vara hur guppig som helst under vägen, DÅ nappar kvinnor på den möjligheten att kunna skaffa barn på egen hand.
    Som sagt,den biologiska klockan.

    Jag tror inte att det NÅGONS önskemål är att bli ensamstående, ensamförsörjare, ABSOLUT inte.


    Jag har också arbetat med mammor, barn och familjer - spelar ingen roll i vilken kapacitet - och i min erfarenhet är de inseminationsmammor som är helt normalvettiga, och har haft normala relationer med män men bara "råkat" bli ensamma precis när det var dags att skaffa barn enligt deras livsplanering - ett fåtal. I de allra flesta fallen ser man att det är "någonting" med de kvinnorna som är annorlunda. Stor ensamhet och isolering, autistiska drag, kontaktsvårigheter, märkliga idéer, en personlighet som stöter bort folk. 

    Detta förnekas i det offentliga samtalet, men jag tycker att det var väldigt olyckligt att Löfven - som var en svag statsminister, och därför inte vågade stå upp emot starka lobbygrupper, i detta fall feministerna - sa nej till kravet från organisationer med barnperspektiv, om att ensaminseminerande kvinnor skulle utredas mer än par, just avseende socialt nätverk, innan de fick godkänt för behandlingen.

    Detta var "diskriminerande" ansåg feministerna - men det hade ju varit för BARNETS skull! Jag tror att allteftersom dessa barn blir vuxna och självständiga och vågar börja tala ut om sin barndom i media, så kommer vi att få höra om att många av dessa barn har levt med en konstig mamma under stor isolering under uppväxten. 

    Vid adoptionsutredningar utreder man rutinmässigt ensamma kvinnor som ansöker mer utförligt vad avser socialt nätverk, och särskilt kontrollerar man att de män som kvinnan uppger finns i hennes nätverk verkligen existerar, och verkligen har en så tät och nära kontakt med kvinnan som hon påstår.

    Detta krav skärpes till och med för ca tio år sedan, eftersom man vet att det är så oerhört viktigt. Tidigare räckte det att kvinnan hade brev från ett par män som försäkrade detta, som hon lade med i akten hon skickade in till socialkontoret, men då ändrade man så att socialsekreterarna som utreder måste träffa och intervjua dessa män öga mot öga. I ljuset av detta så finner jag det mycket märkligt, att inte samma krav finns för ensamstående kvinnor som vill inseminera sig.
Svar på tråden Varför finns det fortfarande så många ensamstående mammor?