Behöver hjälp! hantera ilska och utbrott - 15-åring

Föräldrarna har inte betett sig dåligt. De har med rätta blivit förbannade när dottern förstört saker i hemmet. Inget konstigt med det. Man får bli arg på sitt barn när det beter sig dåligt. Man är inte en dålig förälder för det. Skrämmande att så många tycker att man är en dålig förälder för att man höjer rösten och ryter ifrån till sitt barn. Hon har alltså kommit hem och förstör saker som mamman har gjort. Jag skulle ha blivit svinförbannad och låtit mitt barn få veta det mycket tydligt. 

Dottern däremot hade ingen anledning att bli arg. Hon har alltså kommit hem och förstör saker. Med rätta blivit ordentligt tillsagt/utskälld. Och blir därefter själv sur och låser in sig och spelar hög musik. Vad är det för jäkla mjäkande du håller på med att "det är inte konstigt att hon låser in sig och spelar hög musik när föräldrar beter sig dåligt och skriker och skäller på henne". Nej nej. Föräldrarna har till skillnad från dottern en anledning att vara riktigt rejält förbannade på henne. Hon har ingen anledning att vara arg "tillbaka".  

Man sjunker inte till samma nivå som banret för att man blir förbannad när de slår sönder saker i huset. Dottern är förbannad på föräldrarna utan anledning. Tex om hon med rätta blir tillsagt. Det finns ingen anledning för hennr att bli sur för att föräldrarna blir arga när hon gjort något dåligt. Tvärtom borde hon be om ursäkt och säga förlåt. Föräldrarna däremot har en väldigt stor anledning att bli flyförbannde  när hon tar sönder saker i huset. 

Men snälla. Du kan inte säga att din teknik funkade för dina barn är välfungerande. Dina barn är antagligen inte likadana som ts dotter så du har nog haft lite andra förutsättningar. Ts dotter har med stor sannolikhet nån slags diagnos. 

Och jo det är helt ok att höja rösten, blir förbannad och ta tagi/fösa bort ett barn som förstör saker hemma. Och man föregår inte med dåligt exempel om man blir riktigt rejält arg när ens barn beter sig så. 

Jag ser inte alls problemet med att bli arg på en person som gjort något dåligt. Dottern däremot är omotiverat arg på sina föräldrar. Tex är det omotiverat att hon blir arg och slår sönder saker som mamman gjort. Tex är det omotiverat att blir arg när man får en skarp utskällning efter att man tagit sönder saker. Det är INTE omotiverat att bli arg när dottern slår sönder saker. Det är inte omotiverat att bli arg när dottern som "hämnd" för utskällning låser in sig och spelar hög musik. 

Inget av detta är exempel på att bete sig illa mot sitt barn. Jag ser bara att dottern beter sig illa. 

Dock är det ansvarslöst av ts att låta dottern ha lås på dörren, högtalare, mopedbil etc. 

Nej precis. Jag har flera barn och de beternsig helt olika trots att jag rimligtvis borde ha uppfostrat dem relativt likt. Har bland annat tvillingar. En är lugn, en är busig. 

Jag vet inget mer om ts och dottern än det som ts skrivit här. Och det är det jag utgår ifrån när jag svarar på inlägget till den personen som inte tycker att man ska bli arg och höja rösten åt ett 15-årigt barn. Ts har säker gjort fel i uppfostran (precis som jag själv säkert gjort massor av gånger, inte lätt att vara förälder). Men då är felen snarare att de varit för snälla. Tex låter henne ha modebil.

Att de höjer rösten och skäller på henne när hon med flit förstört saker hemma tycker jag dock inte faller under epitetet "dålig förälder" som vissa här tycker.

Precis som om jag själv skulle ha betett mig riktigt svinigt dåligt mot någon skulle även jag få finna mig i att ta emot en ritkigt rejäl utskällning. 

Sen som någon skrev ovan. Ibland spelar det ingen roll hur man är som förälder. Jag tror inte ett dugg på att alla som har snälla barn har varit goda uppfostrare. Nä, de har vara haft tur. Och de som har stökiga barn är nödvändigtvis inte slapphänta föräldrar. Deras barn är stökiga alldeles oavsett helt enkelt. Som tvillingföälder har jag själv erfarit detta. 

Har vi sen då barn som dessutom kanske har adhd, autism osv. Ja då kanske man är ännu mera maktlös som förälder. Man måste helt enkelt ha helt annan hjälp i form av tex medicin. Det hjälper då kanske inte hur man än är som förälder. 

Antagligen så är dina barn helt enkelt så som personer alldeles utan din inblandning. 

Nej man beter sig inte illa som förälder om man skäller ut en 15 åring som med flit förstört saker hemma. Det är bara dottern som betett sig illa i det scenariet. 

I det scenariot som ts målar upp: Dottern kommer hem och förstör med flit. Mamman reagerar med att blir arg. Dottern blir "arg tillbaka", låser in sigoch spelar hög musik för att jävlas.

Där svara en person här i tråden att mamman beter sig lika illa som blir arg.  Jag håller inte med. Jag tycker inte mamman har betett sig ett dugg illa i detta scenario med de detaljer som jag känner känner till. Med de fakta jag känner till tycker jag inte att det är en svartvit uppställning. Jag förstår precis varför mamman blir fly förbannad och höjer rösten. 

Beter man sig ritkgit svinigt så får man nog tolerera en utskällning. Även med förhöjd röst. Gäller både vuxna och 15-åringar. Om jag med flit förstört någons saker och den skäller ut mig efter noter. Ska jag bli putt då och inte tolerera att bli utskälld? Lol.

Så om du med flit förstörde någpns saker. Sedan spelade hög musik till sent på natten för att jävlas med dem du bodde. Då skulle du inte "tolerera" att någon blev förbannad och skrek på dig? Haha snälla. Som om du skulle ha något över huvudtaget att komma med och sätta emot efter ett sådant beteende. Har du betett dig så tror jag inte du kommer så långt med att påpeka att du inte vill bli skriken på. 

Jag utgår från det ts skrev i sin text. Att dottern fått utbrott i flera år. Och med tanke på vad ts skriver så utgår jag från att de utbrotten skett på lika lösa grunder som exemplet i texten. 

Självklart kan allt vara ts och hennes mans fel. De kanske är psykopater som totalt förstört sin dotter. Men jag utgår ändå från att hon är en ganska "normal" mamma som gör så gott hon kan som nu har blivit deperat. Säkert en del fel och brister som hos oss flesta föräldrar. Men är det så stora brister att det motiverar dotterns hemska beteende? Nja det tror jag ändå inte. Jag tror det här ligger hos dottern och hennes personlighet eller ev diagnos. 

Finns inget i ts text som får mig att tänka att hon är en hjärtlös mamma som förstört sin dotter. Däremot hör jag en desperat mamma som har en dotter som förstör för hela familjen. 

Annars skulle alla lugna barn ha perfekta föräldrar och alla "jobbiga" barn ha hemska föräldrar. Och så är det ju inte. 

Och OM ts har gjort nåt fel så låter det snarare som att de är för snälla i och med att dottern har en massa privilegier som hon inte borde ha i form av mopedbil och lås på innerdörren. 

Men att dottern skulle ha fått ett dåligt beteende för att hon får en rejäl utskällning när hon beter sig svinigt? Det är ju dessutom helt felvänt för det dåliga beteende måste ju rimligtvis ha kommit innan utskällningen.