Ni som inte skiljde er, trots att ni tänkte det.

Jepp! 

Vi hade dels försummat oss själva och våra behov och störde oss på många småsaker hos varandra och hur vi ville få saker gjorda vilket orsakade mycket tjat och besvikelser samt våra för höga förväntningar på varandra där ingen ville ge avkall på sitt sätt att leva och att det kändes för svårt att kompromissa i det.

På det här sättet får var och en leva sin vardag efter sina behov och utan krav från den andre på hur saker ska skötas och vi har accepterat att ?hos mig är det si och hos dig är det så?. 

Vi har också mer frihet i att utöva våra olika intressen som vi behöver utan att det stör den andre men Vi planerar ju självklart också gemensamma saker ihop som familj.
Vi har blivit bättre på att kommunicera och värdesätta varandra och båda tar sitt eget ansvar i sitt ? hus?.
Det som skavde när vi bodde tillsammans slipper vi nu reta oss på. 
Kärleken frodas då vi kan lägga mer tid på OSS och barnen men slipper vardagstjat.