Varför funkade intr min kropp för förlossning?

Jag tycker att det ofta är så att en förlossning funkar som vanligt så länge mamman är hemma och inte har åkt in till BB än. 

När man kommer dit ska man sätta sig i en jäkla stol eller ligga på en säng och vara bunden av olika övervakningsapparater som gör det svårare att stå upp och vara aktiv. 

Nästa steg är att man får en epidural. Det är ofta då det stannar av och igångsättning krävs. Sedan är ett kejsarsnitt inte långt borta.

Jag fick urakut kejsarsnitt pga navelsträngen runt halsen, men jag har lyckligtvis inga dåliga känslor kring det hela. Är mest glad att jag hann få ett barn innan det var försent (var 40 år gammal). Jag vet inte varför jag känner mig helt okej med min förlossning, men jag har alltid gjort det. Hade en bra förlossningsläkare som även var utbildad barnmorska och hade jobbat som det i 7-8 år om jag minns rätt. 

Nä hahhaha! Jag tror snarare att det beror på att vi är så pass förflyttade från det naturliga födandet att vissa som är extra känsliga inte kan föda under omständigheter som inte är normala för vår biologi. 

Det är stor skillnad på att föda på ett sterilt sjukhus med medicinsk hjälp och att föda tillsammans med nära och kära efter en uppväxt i naturen med allt kroppsarbete och annat som ingick. Ja, värkarna brukar ju komma igång på riktigt när slemproppen går. Jag tror bara din kropp är känslig för stress och inte kände sig trygg i situationen. Då låser det sig. 

Nej, det vet man ju inte. Men jag tror att det är lättare att föda barn under vissa omständigheter, eftersom man är olika känslig för miljön i förlossningsrummet och hur man blir omhändertagen osv. 

Absolut, det är olika för varje individ. Håller helt med. 

Förlossningen är en så komplicerad process, vad som helst kan hända. Och vem kände sig inte stressad och pressad under förlossningen? Tror många får hela registret av känslor under förlossningen, från skräck, till glädje, smärta, panik, kärlek, ilska osv. 

Det finns så många sätt att skamma kvinnor på, om det inte är hur man föder sitt barn så är det hur man blir gravid (eller inte blir gravid) eller hur man matar sitt barn osv. Hur man än vrider och vänder på det så är det av någon anledning alltid mammans fel. 

Det kan aldrig vara fel på vården eller kulturen eller något annat. Jag är säker på att en mamma som har problem att föda barn i en hydda får lika stora skamkänslor som en mamma som har problem att föda i en steril sjukhusmiljö.