Finns inget alternativ för mig. Jag vet helt enkelt inte varför min kropp inte skriker efter att producera barn. Precis som jag inte har nån aning om varför jag är hetero, det blev bara så och det är knappast något jag valde.
Saknar alternativet:
Jag ser för många avskräckande exempel!
Även om barn är fantastiska och livet utan dem skulle kännas meningslöst och bortkastat, så ser vi och läser ju här ofta om hur allt det som unga par värdesätter dör ut med barnafödandet:
Unga par (kanske män framförallt?) älskar sex, sovmorgnar, träning, resor och frihet och allt för ofta innebär barn adjö till det mesta av detta.
En del förhållanden spricker av påfrestningarna, en del håller ihop och vantrivs egentligen, men kämpar på och ja det finns dom som faktiskt lyckas överleva som både par och individer.