Vet inte om jag vågar dejta igen

För många år sedan hade jag en destruktiv relation med en man som blev våldsam. Jag lämnade honom direkt, att leva i ett destruktivt förhållande var aldrig ett alternativ för mig, men han fortsatte trakassera och hota mig. 

Efter det var jag rädd för män och insåg att det inte var hållbart så jag nästan tvingade mig själv att börja dejta.

Efter det har jag bara träffat bra män och haft ett par längre relationer som tagit slut av normala skäl - inte rätt känslor, insåg att vi inte passade ihop etc. men inget drama eller destruktivitet. 

Sedan drabbades jag av en depression på grund av tragedier i familjen (dödsfall och svår sjukdom).

När jag började må bättre och kommit på fötter igen så reggade jag mig på en dejtingsajt. 

Jag träffade en man som var väldigt intresserad, lite för mycket insåg jag i efterhand. Jag fick en dålig magkänsla men mina vänner tyckte att han var en drömman - såg bra ut, hade bra jobb, var romantisk och överöste mig med komplimanger. 

Eftersom andra i min omgivning tyckte att han var fantastisk började jag tvivla på magkänslan och tänkte att jag kanske var paranoid på grund av min tidigare erfarenhet. 

I efterhand insåg hur manipulativ han var och att allt gick så fort att jag knappt hann känna efter. Sedan kom små negativa kommentarer om mitt sätt att vara, klä mig och min vikt. 

Jag har en ätstörning i grunden som gör att jag är känslig för sådana kommentarer. När jag dejtade honom var jag dessutom normalviktig men han fick mig att känna mig tjock. 

Jag gjorde slut när såg vart relationen var på väg. Han ville inte alls göra slut och kunde inte förstå varför. Jag var livrädd för att han skulle börja trakassera mig som det våldsamma exet men tack och lov blev det inte så. 

Jag kan inte förklara känslan jag fick av honom för mina vänner. Han var kontrollerande och manipulativ på ett subtilt sätt som de inte såg. 

Den relationen triggade min ätstörning och jag har gått upp i vikt nu och tycker inte alls om mig själv. Jag tror att jag var för skör när jag träffade honom efter depressionen. 

Jag har påbörjat behandling för ätstörningen och använder den här tiden för att ta hand om mig själv, vilket jag inte har varit så bra på tidigare. 

Men åren går och ju mer tid som passerar desto svårare blir det att våga dejta igen. Jag vet inte om jag någonsin vill visa mig naken för en man, inte ens om jag går ner i vikt. 

Jag vet inte hur jag ska komma över rädslan den här gången. Jag är i medelåldern och har flera äldre väninnor som har levt ensamma under många år. Tänk om jag blir en av dem? 

Jag är inte rädd för ensamheten i sig men jag vill inte vara evig singel av fel skäl, bara för att jag inte vågar.

Jag jobbar enbart med kvinnor och går aldrig ut på krogen så det finns inga naturliga kontaktytor 

Har ni några råd till mig? Hur vågar man igen?