Behöver kvinnor någonsin jobba på sig själva?

Alla människor behöver jobba på sig själva.

Detta behov är givetvis inte knutet till kön.
Alla som hävdar att det bör råda jämlikhet mellan könen kan inte påstå att dessa behov av att jobba på sig själv skulle vara knutet till kön eller att det i denna fråga skulle vara en avgörande skillnad mellan könen.

Om man anser att det finns en betydande skillnad så beror det enbart på att man väljer att utgå från sin egen utgångspunkt, sin kvinnliga eller sin manliga utgångspunkt.
Om man känner att man måste hävda att det generellt skulle skilja i detta behov på grund av kön så är man i så fall inte för jämlikhet mellan könen.

Men jag förstår frågan för jag kan hålla med om att rent generellt finns det väldigt många kvinnor, nästan alla?, som ofta ger uttryck för att män rent generellt behöver jobba på sig själva.
Medan många kvinnor, ofta samma kvinnor, inte på samma generella sätt ger uttryck för att människor oavsett kön behöver jobba med sig själva. Och framförallt är det extremt sällan, kanske aldrig?, som någon enda kvinna ger uttryck för att kvinnor generellt har motsvarande behov att jobba på sig själva. 

Rent generellt så finns det utan tvekan, främst då bland kvinnor, en betydande skillnad i synsätt.

Ofta visas denna skillnad av att kvinnor ibland reagerar med att försöka förneka denna generella skillnad, vissa tillåter sig själva känna ilska och försöker bortförklara denna uppenbara generella skillnad i synsätt.
Men utan att förstå att hon då samtidigt säger att enligt henne ska det inte råda jämlikhet mellan könen... 

Du har självfallet rätt till din åsikt.
Men om du tänker efter så är ditt uttalande självfallet helt präglat av att du utgår enbart från din egen kvinnliga utgångspunkt.
Du upplever att många män är lata och inte bryr sig. 

Ja du har rätt såtillvida att många män väljer att prioritera andra saker än de som du från din egen utgångspunkt anser är viktiga och även de utgår ju från sin egen utgångspunkt och bryr sig mer om det de själva känner igen och bryr sig mindre om det som du känner igen utifrån din egen utgångspunkt.

Men du inser väl att samma gäller också omvänt?

Många män anser rent generellt att många kvinnor är lata.
På arbetet gäller rent generellt att män i mycket högre utsträckning prioriterar att göra kundnytta och därigenom få betalt av den betalande kunden.
Medan många kvinnor på många arbetsplatser rent generellt inte prioriterar själva kundnyttan på samma sätt.
T ex gäller naturligt och fullkomligt självklart att många kvinnor prioriterar sina barn, t ex att hämta på dagis i rätt tid, högre än att göra kundnytta.
Denna skillnad är på många sätt bra och skillnaden i prioriteringar är till nytta för samhället och för mänskligheten.
Men det hindrar inte många betalande kunder, kanske framförallt kunder av manligt kön, att tycka att många kvinnor generellt är lata för att de inte på samma sätt prioriterar kundnytta.

Män anses generellt vara lata och inte tillräckligt bry sig, när man utgår från ett strikt kvinnligt perspektiv.
Och kvinnor anses generellt vara lata och inte tillräckligt bry sig, när man utgår från ett strikt manligt perspektiv.
Samma lika. I detta fall gäller absolut jämlikhet mellan könen.

Sanningen är att i vissa fall, i vissa situationer, anser vissa människor att några är lata och inte bryr sig,
medan det i andra fall, i andra situationer, anser helt andra människor att några andra är lata och inte bryr sig.
Båda dessa generaliseringar, oavsett kön, är självfallet lika rätt eller lika fel...

Ja, du har delvis rätt, kanske och möjligen,
men endast under vissa förutsättningar.

Men menar du att du inte förstår att detsamma gäller åt andra hållet, men att det då gäller andra saker?
Du förstår inte att en människa som väljer att prioritera andra saker, som väljer att ta ansvar för andra delar i livet, från sin egen utgångspunkt självfallet har lika rätt som du? 

Du bekräftar att du själv är en av alla dessa kvinnor som inte prioriterar att göra kundnytta. Du bekräftar att du inte prioriterar arbetsuppgifter som gör att du tar ekonomiskt ansvar för familjens och barnens ekonomiska försörjning, utan detta överlåter du till någon annan att prioritera och ta ansvar för detta.

Inser du inte att det är att vårda relationen också att t ex prioritera familjens ekonomiska försörjning?

Notera att exemplet gällande familjens ekonomiska försörjning är bara ett exempel på en självklar och viktig sak som du valde att inte räkna upp i dina prioriteringar.
Försök att inte haka upp dig på att det är just ett ekonomiskt exempel för du bör själv inse att det finns många fler exempel på viktiga saker som du inte räknade upp bland dina prioriteringar.
Om du har gott syfte bör du försöka förstå sammanhanget men välja att inte haka upp dig på valet av exempel.

Alla behöver förstå att skillnader mellan människor och mellan könen i grunden är bra och en tillgång, att två partners olika egenskaper kompletterar varandra så att summan blir bättre.

De saker som kvinnan räknar upp som viktiga i livet är givetvis bra och viktiga. Men många kvinnor behöver inse att andra saker också kan vara viktiga, att det är bra och viktigt att ens partner prioriterar kompletterande saker, t ex prioriterar och tar sitt ansvar för familjens gemensamma ekonomiska försörjning.

Var slutar det för familjen och barnen om din partner endast prioriterar de saker du räknar upp men struntar i att prioritera t ex det ekonomiska ansvaret?

En kvinna utifrån sin egen utgångspunkt tycker att vissa saker, de av kvinnan uppräknade, är viktiga.

Andra människor, utifrån sin egen utgångspunkt, tycker att andra saker är viktiga.

Vare sig kvinnan eller en annan person har i grunden rätt att påstå att just din värdering är den enda rätta prioriteringen för alla människor.

 

Det enda som är givet är att du själv har ansvar för dina egna val i livet och därmed t ex att kvinnan har ansvaret för vilken man hon väljer som far till sina barn.

Om du som kvinna vill att dina egna värderingar ska gälla som den enda och fullkomliga sanningen, detta är en förutsättning för dig, så är det helt och hållet ditt eget ansvar att välja en partner som uppfyller dina önskemål, som uppfyller din förutsättning och som prioriterar samma värderingar som du (lycka till med det...).

Olika människor tycker att olika saker är olika viktiga och olika kön har genom evolutionen utvecklat olika egenskaper och därmed har olika kön olika värderingar gällande vad som är viktigt i livet.

Att båda könen accepterar dessa skillnader och har förståelse för det motsatta könets egenskaper och prioriteringar,
denna förståelse och acceptans är en grundbult för fortplantningen och mänsklighetens överlevnad.

Även om vi i dagens moderna samhälle är relativt överens om att det bör råda jämlikhet mellan könen så finns det väldigt uppenbara skillnader. T ex att män saknar förmåga att naturligt amma ett barn. Hur mycket vi än vill (om vi vill?) så kan vi inte motverka evolutionen och mänskliga naturliga skillnader mellan könen.

Du har helt rätt om du väljer att endast utgå från din egna utgångspunkt.

Men om en förutsättning för dig är att din partner också ska utgå enbart från din utgångspunkt så är risken uppenbar att du i så fall får leva ensam och/eller att du inte kan dela ditt liv med den som är far till dina barn.
Om du sätter upp dina krav som en förutsättning, om du inte ens har en vilja förstå och acceptera att det motsatta könet har andra egenskaper än du, ska du inte bli förvånad om din partner mentalt ?checkar ut? och lämnar.

Dessa val ligger helt och hållet hos dig själv och du är ansvarig för dina val.
Ansvaret för dina val ligger aldrig hos din partner och du kan inte skylla dina val på din partner.

Ja du har rätt. Generellt behöver människor jobba på sig själv.

Om någon i något sammanhang vill uttala sig om att det bör råda jämlikhet mellan könen så är det självklart att människor av båda könen generellt behöver jobba på sig själv i samma omfattning (även om det inte är på exakt samma sätt och inte gäller att jobba på exakt samma saker).

Om man inte inser att detta gäller generellt lika mellan könen kan man i så fall inte på ett ärligt sätt påstå att man skulle vara för jämlikhet mellan könen.

Läste du inte ens vad jag skrev? Valde du medvetet att trampa rätt i klaveret? Jag skrev:

Försök att inte haka upp dig på att det är just ett ekonomiskt exempel, för du bör själv inse att det finns många fler exempel på viktiga saker som du inte räknade upp bland dina prioriteringar.

Om du har gott syfte bör du försöka förstå sammanhanget men välja att inte haka upp dig på valet av exempel.

Förlåt mig att jag fick rätt i det jag skrev, för det var inte min mening att just få så rätt i detta.
"Om du sätter upp dina krav som en förutsättning, om du inte ens har en vilja förstå och acceptera att det motsatta könet har andra egenskaper än du, ska du inte bli förvånad om din partner mentalt   "checkar ut"  och att ni lämnar varandra".