Anonym (För eller emot jämlikhet?) skrev 2024-03-06 13:35:51 följande:
Du har självfallet rätt till din åsikt.
Men om du tänker efter så är ditt uttalande självfallet helt präglat av att du utgår enbart från din egen kvinnliga utgångspunkt.
Du upplever att många män är lata och inte bryr sig.
Ja du har rätt såtillvida att många män väljer att prioritera andra saker än de som du från din egen utgångspunkt anser är viktiga och även de utgår ju från sin egen utgångspunkt och bryr sig mer om det de själva känner igen och bryr sig mindre om det som du känner igen utifrån din egen utgångspunkt.
Men du inser väl att samma gäller också omvänt?
Många män anser rent generellt att många kvinnor är lata.
På arbetet gäller rent generellt att män i mycket högre utsträckning prioriterar att göra kundnytta och därigenom få betalt av den betalande kunden.
Medan många kvinnor på många arbetsplatser rent generellt inte prioriterar själva kundnyttan på samma sätt.
T ex gäller naturligt och fullkomligt självklart att många kvinnor prioriterar sina barn, t ex att hämta på dagis i rätt tid, högre än att göra kundnytta.
Denna skillnad är på många sätt bra och skillnaden i prioriteringar är till nytta för samhället och för mänskligheten.
Men det hindrar inte många betalande kunder, kanske framförallt kunder av manligt kön, att tycka att många kvinnor generellt är lata för att de inte på samma sätt prioriterar kundnytta.
Män anses generellt vara lata och inte tillräckligt bry sig, när man utgår från ett strikt kvinnligt perspektiv.
Och kvinnor anses generellt vara lata och inte tillräckligt bry sig, när man utgår från ett strikt manligt perspektiv.
Samma lika. I detta fall gäller absolut jämlikhet mellan könen.
Sanningen är att i vissa fall, i vissa situationer, anser vissa människor att några är lata och inte bryr sig,
medan det i andra fall, i andra situationer, anser helt andra människor att några andra är lata och inte bryr sig.
Båda dessa generaliseringar, oavsett kön, är självfallet lika rätt eller lika fel...
Nu menade jag inte i ansträngningar som arbetsuppgifter, utan mer vad man gör för att vårda sina relationer. Ska man generalisera så är män sämre på kontaktskapande och att underhålla relationer, anstränga sig för sin partner, ringa sin mamma osv. Helt enkelt visa omtanke. Sånt som gör att andra vill och orkar fortsätta att anstränga sig.
Hör ofta om män som aldrig hör av sig själv, aldrig ger bekräftelse på att han vill ses och tänker på en, aldrig planerar saker, men som sen blir förvånad när den andra tillslut mentalt har "checkat ut" och lämnar.