RMC Malmö

Hej, jag och min man har en 1 åring hemma tack vare RMC Malmö :) jag minns inte riktigt hur lång tid det tog mellan remiss och första mötet, men jag har för mig det gick rätt snabbt. Sen var det massa prover som skulle lämnas in i olika omgångar för utredningen. Men när själva utredningen var klar och vi stod i "kö" så fick vi vänta nästan 3 månader om jag minns rätt. Därefter infomöte om sprutor mm. Efter det så var det bara att meddela menstruationsstart och hoppas att man fick plats. Vi fick sätta igång behandlingen på mens nr 2. Brevet om att vi var i kö kom i början på december, i april tog jag första sprutan :).

Lycka till!! 

Vi var där, men det är sju år sedan redan. Vi gick på ett besök, sen gick vi aldrig mer tillbaka utan bekostade själva privat i Köpenhamn instället. Stressigt, dåligt bemötande av läkare, ingen lyhördhet eller föeståelse för olika livssituationer och kändes bara allmänt kliniskt och som löpande band. Jag hoppas verkligen att det har förändrats! 

Inga fler som har lite erfarenheter? 

Vi gjorde först en utredning hos en annan gynekolog och upptäckte att vi har manlig faktor infertilitet. Läkaren trodde vi skulle behöva göra insemination och hänvisade till RMC. Läkaren där sa direkt, nej "waste of time, ni behöver göra IVF". Det var ingen rolig överraskning att höra det, och jag hade redan då mycket känslor/frågetecken omkring varför manlig infertilitet behandlas genom IVF. Precis innan vi skulle starta med IVF så visade det sig att jag hade blivit gravid, fantastiska nyheter såklart! Men både min sambo och jag undrar varför läkaren på RMC tyckte att insemination hade varit en waste of time. Alltså det borde finnas mer fokus på att behandla/forska manlig infertilitet...

Hej! jag puffer tråden samt är intresserad Emmalinnean hur lång tid det tog för dig? min remiss ska skickas i maj (om jag inte bli gravid innan- vilket är högst osannolik) 

Såg det här först nu. 

Undrar om det var samma läkare som vi träffade på där. Jag var lite äldre, 38 år, men min gynekolog hade bedömt efter alla tester att min fertilitet inte hade sjunkit och att vanlig insemination i naturlig cykel borde räcka. När vi väl kom till RMC sade läkaren direkt att han ändrat till IVF för oss för att i min ålder tyckte han att det bara var slöseri med allas tid att hålla på med insemination. Jag ifrågasatte om han ens kollat mina värden. Han kollade och sade att allt visserligen set bra ut, men att jag borde vara glad och tacksam att få ivf. Det var jag inte. Vi är två kvinnor, det var vårt första försök att skaffa barn, allt såg bra ut och vi skulle ha donerade sperma. Läkaren var så arrogant och försökte verkligen köra över oss. Jag hade ett långt samtal med sjuksköterskan efteråt som var betydligt mer lyhörd och empatisk, men efter mötet med läkaren återvände vi inte mer till RMC utan inseminerade i Köpenhamn istället (och fick barn efter några försök). 

Sent svar och hade inte kontot på familjeliv kvar, men grattis! Jag är nu också mamma. Det var en läkare som hette något som Krystoff tror jag. Kommer inte ihåg hur man stavar. Det var verkligen inte en kul upplevelse för oss heller, kände också den där arrogansen. Skulle inte vara förvånad om pengar på något sätt spelar en roll i det här. Det jag tyckte var så hemskt också var att den läkaren gjorde som att det var så självklart att göra IVF, men för mig lät det som en äcklig process med mycket risker, obekvämheter och stress. Jag var väldigt ledsen efter det mötet. Jag är så otrolig tacksam att vi inte behövde gå genom det. Klart är det bra att IVF finns som möjlighet, men de ska inte pusha det om det inte behövs.