Hej! Behöver lite stöttning och råd. Jag har en fjortonårig son med medelsvår add. han fick diagnosen när han var nio. Det har varit ganska enkelt att hantera ändå, mest problem i skolan, hemma ganska okej även om man så klart fått pusha på honom på morgnar och när vi ska iväg och göra saker. Han började på ritalin 20 mg bara skoldagar och det hjälpte bra första åren. Han har alltid haft svårt med mat men växt okej, inte ätit mycket i skolan men tagit igen det hemma. Senaste halvåret är det dock så otroligt mycket svårare. Inte med att få iväg honom till skolan, han fixar själv frukost och att klä sig osv. Men hans humör är så lågt. Han har hoppat av sina aktiviteter. Umgås inte med sina nätkompisar. Maten är jättesvår och han har tappat i vikt. Ser blek och hålögd ut. Han har fått öka medicinen till 40 mg och missar han den eller låter bli att ta pga helg/lov blir han otroligt känslosam, orolig, gråter och helt oförmögen att hitta på något annat än ligga i sängen och se på tv. Han har börjat vilja äta middag på rummet. Jag känner inte igen honom och det känns som om add:n blivit tjugo gånger värre. Jag tänker att det är tonårshormoner som ligger bakom, är det vanligt att barn med npf blir mycket sämre under tonåren?
