Är i en riktigt jävla kris

Så hemskt för dig :(

När förlorade du din anhörige? Sorgearbetet går ju igenom olika faser. Jag har förlorat min pappa (som barn), min bästa kompis (som ung vuxen) och min fostermamma för två år sedan. Saknaden går aldrig någonsin över och jag gråter fortfarande då och då, men visst lever jag, och visst kan jag känna lycka också.

Jag hoppas att andra på familjeliv har lite mer att komma med.

Stor kram