Sån ångest, sover bort helgerna

Sök hjälp, det finns att få. Jag kände som du i flera år och det var en klinisk depression. Det låter så på dig, hopplösheten, det där att inte njuta av någonting. Nu har jag börjat med medicin och pratat med en psykolog och mår så mycket bättre. Jag tränar flera gånger i veckan, ser fram emot saker och har lust att göra saker igen. Jag trodde att det bara var omständigheterna men det var faktiskt jag som var sjuk också även om arbetssituationen gjorde sitt till. Det är bara ett jobb, försök att se det som en roll bara, det handlar inte om dig som människa. Hoppas att du snart mår bättre, kramar till dig!