Anonym (Irriterad) skrev 2024-04-01 10:28:28 följande:
Jag tänker hur länge ska jag vänta på att det kanske börjar funka? Läser om en del som haft blödningar sex månader och sen gick det över (är ju drygt halvvägs tänker jag).
Fördelen är att mitt huvud mår mycket bättre nu. Hade piller innan och fick jätteproblem med depression (har ätit det i omgångar och samma har hänt tidigare) och gick upp enormt i vikt av p-stav.
Och är inte i en position i livet där det vore lämpligt att inte ha någon form av preventivmedel (samt ser fram emot något som gör mig blödningsfri). Ppiller var guld av den anledningen, ingen viktökning, blödde typ 3-4 dagar väldigt lite utan mensvärk och visste alltid exakt när.
Men mitt huvud fixade det inte.
Jag hade det i åtta månader och det slutade inte, de tyckte jag skulle ha hört av mig innan för att plocka ut den.
Usch, jag minns också när jag gick på p-piller och blev deppig, försökte stå ut så länge jag kunde med det också.
Usch ja, och den andre sorten, viktökningen. Illamåendet. Yrseln. Detta 24 timmar om dygnet.
Jag har testat precis allt. Min mamma hade samma problem.
Jag avundas dem som fungerar bra med det.
Blev till ett problem i ett f.d. förhållande då han tyckte att det var väl inte dåligt om jag blev gravid (han hade ordnat liv då, men inte jag), och att vi såklart skulle behålla. Började misstänka, som sedan bekräftades efter mycket om och men, att han med flit försökte få mig med barn.
Tilliten försvann, respekten likaså.
Jag har sagt till om kondom, men ingen partner velat använda, det har varit suck och stön från deras sida genom åren, men det är det eller den farliga metoden om avbrutet samlag. Jag har flaggat för det innan, till och med nervöst fått avbryta lite mitt i, bara så inte pojkvännen/sambon/maken glömt bort att jag har inget skydd. Känt mig så i vägen och dum. Man kan inte hjälpa det. Samtidigt det är att föredra det (kondom) än att man ska må dåligt 24 timmar om dygnet, eller blöda och inte kunna ha ett intimliv alls.
