Är min relation med min make "normal"?

Tack alla för er snabba respons. Jag känner mig hjälp och maktlös och tog chansen att finna stöd och pepp i detta forum - vilket jag verkligen känner att jag fått.

Min man är helt kapabel till att arbeta, han fick bara nog en dag och sa upp sig. Han investerar pengar i aktier och krypto men vinsten ser jag inte skymt av. Han håller dock hårt i pengarna, jag och min grabb har en "viss summa" per dag som vi får använda. Jag har stått på mig och vi har haft många konflikter kring detta, vilket resulterade i att han skickade hälften av våra pengar till mig.

Anledningen till att jag stannar är för att vi befinner oss utomlands på hans initiativ, jag är väldigt sårbar här utan varken vänner eller släkt. Jag har varit utomlands nu i snart 1,5 år och har behövt försvara mig otaliga ggr varför jag vill hem till Sverige. Han säger så taskiga saker, att jag inte har vänner i Sverige och att min släkt inte bryr sig om mig. Nu märker jag att han börjat bli allt mer kontrollerande, jag gissar att han känner av att jag "synat hans bluff" och lärt mig hans beteende. 

Kort sagt, jag har med ett vuxet barn att göra. Finns det något oesexigare med än man som ligger i sängen med mobilen i ena handen och den andra innanför brallan hela dagen? Jag pluggar heltid på distans och tar hand om grabben och alla hans aktiviteter. 

Jag har bestämt mig för att lämna honom. Jag har försökt 3 ggr här. Men då blir han galen och springer efter mig och skriker. Senast var det på boendet där vi bor inför all personal, han skrek och var helt galen.

Jag tänker bete mig som en grå sten, vara tråkig som fan. Svara sakligt på hans anklagelser och inte visa starka känslor. Jag ser att han blir galen av att min empatiska sida försvunnit, det är som att jag har matat hans ego hela den här tiden. Han har för övrigt (trots påtryckningar från mig) sett till att vi bor i ett hotellrum på 30 kvm..i 1,5 år. Jag håller på att tappa det.

Jag har bokat min och min sons hemresa till Sverige, han tror att jag kommer "hata sverige" lika mkt som han och komma tillbaka till utlandet. Men jag kommer ringa honom och meddela om skilsmässa. 

Tack för erat stöd. Jag har inte pratat med nån vän eller släkt om detta, jag skäms så oerhört. Men nu när jag ser att min son tippar på tå och börjar bli medberoende så måste jag ut.