Mår dåligt av att min sambo har en tjejkompis

Varför tyvärr??

Kanske för att han tänker att han ''gick med på'' att ha en trekant med ts och andra män och han verkar inte vara svartsjuk och då är det ganska konstigt om ts ska agera svartsjukt och försöka styra över vem han ska vara kompis med, när de tidigare har gjort saker som faktiskt kan ha en dålig påverkan på förhållandet, till skillnad från hans oskyldiga relation till sin kompis.

De kanske umgås mycket ensamma?
TS skriver att de tränar på gymmet flera gånger i veckan t ex.
Varför inte göra det med TS någon gång också?

Nej,det framgår ingenstans,men det låter ju på TS som att de umgås ofta ensamma.
Och det kanske är det som TS reagerar på,inte på just det faktum att hon råkar vara tjej.

Kanske vill inte ts gymma, jag har ingen aning. Men att man gymmar tillsammans med andra är ju inte direkt konstigt eller ovanligt. Det kan ju vara roligare att träna med en kompis än att träna själv. Men alla har ju inte det intresset. 

Har ingen aning om hur ofta de umgås men alla umgås ju med kompisar då och då, de umgås säkerligen inte varenda dag. 

Ja,precis. 
Och det låter,i alla fall för mig,som att han har väldigt mycket kontakt med tjejkompisen.
Och det hade fått mig att dra öronen åt mig.
Och jag är inte den svartsjuka typen.

TS, du kanske kan börja träffa någon kille du också - gärna en jättesnygg, ett riktigt praktexemplar! - på tu man hand. Han får komma och ringa på och hämta dig, uppklädd till tänderna, och du lite lagom avklädd, och så förklarar du för din kille att "det här är min VÄN Anders X, vi ska ut och dansa salsa! En så HÄRLIGT sensuell dans! Sitt inte uppe och vänta, vi kanske tar en drink någonstans efteråt också!" ... så kanske poletten trillar ner.

Det är två olika saker. Att ni har haft trekant har inget att göra med att han har en tjejkompis. 

Och nej, det är väl knappast någon stor grej att han har en tjejkompis. Och helt ärligt ts, så förstår jag inte heller varför du reagerar som du gör... känns lite märkligt att reagera så på en kompisrelation. 

Nej, faktiskt inte. Endel nära vänner träffar man ofta och har en bra vönnskapsrelation med. Oavsett kön. Ts hade knappast reagerar om det var en killkompis han umgicks med. 

Självklart kan man som tjej finna attraktion till sin killkompis. Men även om denne tjejen hade gjort det så är det inget hon agerar på eftersom det enbart är kompisar. 

Att man har kontakt med kompisar är varken konstigt eller ovanligt.

Han anser att jag inte har något att säga till om vad gäller hans tjejkompis, särskilt inte när jag fick som jag ville med Trekanten, menar han. Men han menar att jag ändå inte hade kunnat bestämma vad gäller hans relation till tjejkompisen. Han menar att han inte behöver lyssna på mig vad gäller tjejkompisen och att hon är en viktig kompis för honom

En trekant måste man vara överens om, detsamma kan inte sägas om sambons kompisrelationer. Han behöver inte ts medgivande, han har rätt att umgås och vara kompis med vem han vill. Hade han tyckt att det var fel så hade han väl slutat umgås med tjejkompisen men det är inte fel så det finns ingen anledning att säga upp kontakten med en viktig kompis. 

Han sa ju att ts ändå inte hade haft något att säga till om vad gäller kompisen, alltså även om de inte hade haft trekanter så hade hon ändå inte haft något att säga till om och det är ju helt rätt - ts har ingen rätt att bestämma över hans relationer till kompisar.

Ingen här kan lova någonting, vi kan omöjligt veta men så är det ju med i princip allt här i livet. Det finns inga garantier för någonting. Din partner kanske blir kär i en kollega och lämnar dig imorgon. Men om man inte litar på sin partner så är det ju verkligen ingen idè att man ens ska vara ett par.

En av mina söner har en mycket nära vänskap med en jämnårig tjej. De skolades in samtidigt på dagis och har alltså varit vänner så länge de kan minnas.

De gick i samma klass hela grundskolan och i parallellklass på gymnasiet. Först när det blev dags för universitet gick de åt varsitt håll. Han bor nu i Växjö och hon i Lund.

De är nu 23 år och har tät kontakt i telefon och sociala medier. Jag tror att han pratar med sin kompis oftare än med oss.

Jag har alltid tyckt att de skulle passa så bra som ett par men för dem finns det inte på kartan. Jag tror knappt att de ser varandra som tjej eller kille. "Sofia" är ingen tjej, hon är "Sofia", punkt slut.

Hon har varit tillsammans med sin pojkvän i 6 år. Han har absolut inget emot att hon umgås med min son, tvärtom. Han tycker det är ganska skönt att min son följer med henne och shoppar, går på biofilmer som pojkvännen inte vill se osv.

Min son har varit tillsammans med sin flickvän i snart två år och ett av de grundläggande kraven för att deras förhållande ska fungera är att hon accepterar "Sofia". 

Det finns heller ingenting att vara svartsjuk på för en partner, de ser varandra nästan som syskon. "Sofia" och hennes fästman planerar att gifta sig sommaren 2025 och min son har fått äran att vara "maid of honor", något han naturligtvis tackade ja till.

Nu vet ju inte jag exakt hur er situation ser ut Ts men jag vill med mitt inlägg visa att en man och en kvinna mycket väl kan vara vänner utan att det finns någon sexuell / romantisk attraktion inblandad.

Sitta och lova ts något? Läste du ens vad jag skrev innan du citerade? 🤔

Så du tror att män som har kvinnliga när vänner inte är straight?

Om man inte accepterar att ens partner umgås med sin vänn av motsatt är man svartsjuk. Hade det varit av samma kön hade det i te varit några problem. 

Men att prioritera sin vän före sitt förhållande har jaf aldrig påstått.

Det är precis då det absolut är svarjuka det handlar om. 

Fast om en man börjar tillbringa väldigt mycket tid med en manlig vän, han måste prata om hur fantastisk denne är på olika sätt, och vännen verkar öka i betydelse hela tiden... så skulle jag misstänka homosexualitet, faktiskt. Möjligen ännu dold och förträngd, men jag skulle vara rädd för att det skulle hända något mellan dem förr eller senare. 

Och även om det är en normal vänskap mellan två män (eller två kvinnor) så är det inte OK att den tar upp så mycket tid att förhållandet blir lidande. Finns det sedan barn, och frun/mannen måste passa barnen och göra alla nattningsrutiner ensam flera gånger i veckan, medan den andra föräldern springer ute med sin vän som om de vore tonåringar - så är det oacceptabelt.

Om vänner tar upp så mycket i betydelse, så är man inte mogen för ett förhållande, och ännu mindre för föräldraskap. När man träffar någon, blir kär och flyttar ihop, så måste denna person sedan i alla lägen komma först... tills barnen kommer, då måste DE i alla lägen komma först, och partnern i alla lägen i andra hand. Vänner har då normalt halkat LÅNGT ner på listan.