Avtändande - Nutida man och kvinnor roller?

Kvinnor slutar att ta hand om männen och männen slutar att vilja ge för mycket av sig själva.

Män är i grunden providers, vi mår bäst när vi är till nytta, sliter och kämpar för att sedan komma hem och bli omhändertagen med mat och en kaffe.

Det som händer är att ridderligheten försvinner, gentlemännen försvinner, männen blir en aning förvirrade när dom bara ska kämpa för sig själva och inte blir omhändertagna på samma sätt som förr. 

Kvinnorna ska kämpa med allt, utseende, karriär, vara mamma, väninna, duktig flicka, vara en stark girlpowerbrud som inte tar skit.

Allt fler mår dåligt, speciellt unga kvinnor enligt statistik, då man ska leva upp till denna bild av dagens starka kvinna.

Systemet är lite ur balans. Men det blir nog bättre framöver.

Jag tycker att det är avtändande när män- och kvinnoideal bidrar till att män och kvinnor krigar och tjafsar om allt, för det är lite så det blivit i samhället.

Förr samarbetade kvinnor och män mer. Nu ska det tjafsas om allt.

Ekonomisk makt? En man som tjänar pengar drivs av att höja livskvaliteten för sin familj. En kvinna som tjänar pengar ser sig som självständig.

Det är ni kvinnor som fått storhetsvansinne när ni tjänar bra. Dessutom är det kvinnor som generellt sett dejtar uppåt(ekonomiskt) och även gör slut oftast.

Tiderna är inte som förr.

Det är framförallt samhället som tjänat på detta. Istället för att man som förr klarade sig på en lön, så behövs det nu 2 avlönade personer för att ha det bra ekonomiskt.

Förr behandlade kvinnor männen med respekt. Män behandlade även kvinnor med respekt och det lilla extra som kommer av att man är en sann gentleman.

Man har glömt bort att ge och ska istället bara ha och ha i ett förhållande. Det fungerar självklart inte. Man kan på sin höjd klara sig igenom förälskelsefasen i ett förhållande när båda parter är uppumpade med dopamin. Men sen när det lägger sig fungerar det inte eftersom ingen vill ge av sig själv utan att få något tillbaka.

Jo

Jag vet inte om jag fullt ut tror på iden om att alla ska vara 100% självständiga. Vi ska behöva varandra på olika sätt, det gör att vi håller ihop även om man dippar ett tag  i ett förhållande.. för att sedan hitta tillbaka till varandra.

När alla är helt självständiga ger man upp så lätt.

Jag menar att man då inte gör slut vid första bästa motgång i förhållandet.

Tack mamma för att jag fick vara på förskola från 1års ålder med okända människor 9h/dag.

Det finns ju en motreaktion på denna själständighetsmani, sk soft girls.