Avtändande - Nutida man och kvinnor roller?

Vi har alla olika erfarenheter,  men min självständighet är inget frivilligt val utan har formats av att de som borde funnits där aldrig gjort det.
Jag är ett klassiskt mellanbarn. Lägg sedan till myror i brallan och hög IQ vilket gjorde att mina föräldrar aldrig förstod sig på mig och har alltid diskrimerat mig i förhållande till mina systrar. De har aldrig, stöttat eller uppmuntrat mig.

Mannen jag gifte mig med blev arbetsnarkoman så jag jobbade själv 150% och skötte hem, barn, bilar, trädgård, renoveringar osv på egen hand för han hade ju aldrig tid.
Jag blev alltså tvungen att lösa allt på egen hand. Och nej några pengar såg jag inte till...

När jag skilde mig mötte jag en man som jag hjälpte massor med trädgård, husrenovering, bilskruvande, städning osv. Jag fick ingen hjälp med mitt i mitt hem...

Är det konstigt att jag är självständig och hellre lever ensam än med någon jäkla karl som jag både ska serva och försörja?

Om nu frågeställningen handlar om könsroller så är det väl i förhållande till det som självständigheten mäts.
Och det är bara när det gäller självständiga kvinnor som detta tugg om allt i hela världen kommer upp som argument för att man inte alls är självständig.

Kollar man beskrivningen av en osjälvständig person så radar man ju liksom inte upp att den personen kör på vägverkets vägar, gått i kommunal skola osv utan att den inte klarar sin egen försörjning, bor ev kvar hos föräldrarna, dålig på att ta hand om hem och hygien osv. 

Medans kvinnor som vågar ses som manhaftiga, påflugna. okvinnliga, för drivande, är troligen slampa osv.

Smickrade ja, men sedan blir det inte mera.

En blyg fjortisdejt när man själv är tonåring är väl en sak, men männen i min omgivning som är i min ålder - du är väl runt samma som mig har jag för mig, tycker bara att det är jobbigt med jämnåriga tysta blyga "oskuldsfulla" violer.

Var på dejt i tisdags och han berättade att han varit på dejt med en kvinna tidigare som verkade vettig i det hon skrev när de chattade, men som sedan vid själva dejten var otroligt beige och tyst och han uppfattade då henne som tråkig.

Självklart är det okej att vara nervös, men man får väl se en dejt som en arbetsintervju och hur många jobb får man genom att bara sitta tyst och fnissa blygt och se osäker ut?

Det är en otrolig skillnad på i vilken ålder man är!
En fumlig tonårspojke på dejt med en jämnårig tjej är en sak medans en fumlig osäker medelålders man är något helt annat.

Nu menade inte jag heller någon som sitter och darrar. Vad åsyftar du så jag vet vad jag ska ha en åsikt kring?

Detta med att dra upp infrastruktur och allmän skola osv kommer enbart när det är en kvinna som är självständig. 
Man säger aldrig att män är självständiga utan då är det oftare att de är osjälvständiga och då inte för att de åker på vägverkets väg utan just för att de som jag tidigare skrivit att de ev fortfarande bor hemma, inte klarar av att sköta sin ekonomi utan har skulder pga överkonsumtion - lyxfällan, inte klarar av att leva i en relation med en partner för de klarar inte av att ta ansvar  för för hemmet, relationen, rädda för ensamhet och hoppar från relation till relation osv.
Och om detta ovan är definitionen av en osjälvständig man så måste ju motsvarigheten på en självständig person då vara en person som klarar av det jag skrev att en osjälvständig "man" inte klarar av att lösa på egen hand.

Man är inte osjälvständig för att man nyttjar det man är med och bidrar till via skattsedeln som löntagare.
Och som fd egenföretagare har jag nog bidragit lite mer än medelsvennson till det allmänna...