Ångest över att hålla relationen hemlig

Min man är 12 år yngre än mig, när jag svarar på åldersfrågan brukar de flesta säga typ "wow, grattis". 
Undrar om de gjort om han var tolv år äldre...

Jag älskar inte hans födelseår, jag älskar honom och han älskar mig.

Släpp det där bara.

Måste bara fråga, dina föräldrar vet väl iaf?

Det tror inte jag heller. 
Och jag tror som du faktiskt, och är själaglad att min man inte tycker så. 
Vi, liksom ni, är ju vuxna båda två. Vad finns det liksom att tycka?

Min mamma blev jätteförtjust i min man, tyvärr levde hon inte så länge efter de väl träffades. Men det var ändå fint.

Varför har de inte träffats?
Om din pappa är 70 så är han ju gammal nog att vara far till din sambo också!

Jag har en annan sak i mitt liv som folk ifrågasätter och som gör mig rätt less ibland. Dessvärre kan jag inte skriva om det också, det kan ju faktiskt sitta någon här som skulle känna igen det.

Folk bryr sig och lägger sina näsor i blöt alldeles för mycket. Det är lätt att säga att man inte ska bry sig, men det är ändå det bästa.
Ingen har med att göra hur gammal din sambo är, varken dina föräldrar, vänner eller kollegor. 

Den kommentaren har jag aldrig fått!

I början hade jag dock svårt att lita på att han verkligen ville ha mig, så jag tjatade nästan hål i huvudet på honom om det. Tills han verkligen redogjorde för hur han känner och att jag aldrig mer behöver tänka den tanken.

Kanske beror på i vilken ålder man är också.

Nåja, du hinner ändra dig. Du har ca 10 år på dig. Minst.

Sen är det ju bra att du och din sambo är överens i barnfrågan. Men, och jag säger MEN, du kan nog inte föreställa dig hur det skulle se ut i framtiden.

Jag är 60 år, nyligen fyllda. Det finns inte en enda existerande 85-åring som någonsin skulle kunna få mig intresserad. Ingen.

Åldersskillnaden märks inte nu, men i framtiden kommer den att göra det.

Som kvinna, inte som man.