Sörjande, emotionellt "setback".

Sorg kommer du ha resten av livet men den kommer att förändras och se olika ut. Du kommer att lära dig att leva med den.
Dina symtom låter inte konstiga alls för sorg, det har ju dessutom gått så kort tid.
Finns ju inget facit och alla har olika processer men att gå in och ur reaktionerna är inte alls ovanligt.

Har du någon att prata med? Det brukar hjälpa att få sätta ord på det man känner

Jag skickar med en länk så kan du läsa lite om sorg:
Finns även andra sidor.

www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/psykisk-halsa/sorg-nar-nagon-har-dott/

Skickar även med en text/dikt som beskriver lite mer poetiskt om sorg:

blogg.svenskakyrkan.se/svenskakyrkantjorn/2016/11/05/nar-sorgen-flyttar-in/

ODuracell skrev 2024-04-29 06:32:56 följande:

Tack, frågade en sköterska igår och hon höll med mig och tyckte heller inte det var konstigt.

Har aldrig vart om att det kan ta sånt stort hopp "bakåt" bara i processen att man gör att man känner sig såpass nere igen. Det var hemskt och det fick mig att känna mig rädd o ledsen.

Ska se hur denna dagen blir men det var riktigt jävligt igår. Det var precis som att dödsfallet precis hade skett.

Jag förstår att det är tufft men tror att du behöver lägga bort förväntan att sorgen ska vara som en kris, dvs en process som planar ut. Man brukar säga att sorg är randigt, man går i och ur den....
Sorg kommer du alltid ha med dig och den kommer påverka dig olika men alltid påverka dig.

Jag till exempel hade det jättetufft när jag blev mamma, sorgen efter de jag hade förlorat, bland annat ett syskon blev återigen påtaglig trots att det gått nästan 20 år...

Sörjande, emotionellt "setback".

INNEHÅLL