Inlägg från: Anonym (I got your back) |Visa alla inlägg
  • Anonym (I got your back)

    Oro efter 1 missfall

    Min första graviditet blev ett missfall och det här med att bli/ vara gravid fick ett helt annat perspektiv eller hur jag ska förklara det. Aldrig trodde jag att det var så vanligt med missfall och definitivt inte att det skulle hända mig. Huvudsaken var ju att jag skulle bli gravid, sen ska man ha gender-reveal, babyshower, köpa barnvagn? och sen efter missfallet, när jag blev gravid igen, blev jag arg på min svärmor som blev överlycklig över att hon skulle bli farmor - för jag är så orolig över att behöva gå genom det igen.

    Men - 

    jag (och du!) har en hälsosam graviditet 
    unless du får veta någonting annat. Vilar i det. 

    ett tidigare missfall säger ingenting om min nuvarande graviditet (tidig) - jag tänkte till och med inte ens boka in ett första ultraljud innan någon förklarade för mig att det är ganska viktigt och att det faktiskt inte betyder att den här graviditeten kommer sluta i ett missfall. Jag kan inte jinxa min graviditet genom att berätta det för någon alldeles för tidigt, min kropp vet exakt vad den gör och hur det här ska bli. En sekund i taget. I nuet. 

  • Anonym (I got your back)
    Anonym (Trolls) skrev 2024-05-01 20:35:54 följande:

    Försöker tänk precis som du, leva i nuet och ta en dag i taget. 
    Vill inte att mina tankar ska dra ner mig och ska definitivt inte utgå från att något är fel. 


    Men det är ju så svårt men får göra mitt bästa. Är det kanske tidigt att göra ultraljud 5+5? 


     En vän berättade att hon gått på ett tidigt ultraljud och inte sett puls just för att det var lite för tidigt. Någon vecka senare kom hon tillbaka och fick se puls - men hon hade gärna besparat sig den oron genom att ha gått senare från första början. 
Svar på tråden Oro efter 1 missfall