Inlägg från: Anonym (Guckosko) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Guckosko)

    När blir en psykoterapeut skyldig att anmäla ett brott?

    Anonym (....) skrev 2024-05-03 02:03:07 följande:
    Inte präster. Så måste det vara, för annars skulle ju ingen våga bikta sina synder (om dessa även utgör brott mot de världsliga lagarna).

    www.svenskakyrkan.se/samtalsstod/tystnadsplikt

    Prästen har absolut tystnadsplikt

    Vid bikt och enskild själavård har prästen absolut tystnadsplikt. Det finns inga undantag från tystnadsplikten. Även om du som samtalat med prästen vill att prästen ska föra uppgifter vidare går det inte. 


    En präst får inte heller kallas att vittna i en rättegång om sådant som prästen har fått veta under bikt eller enskild själavård. 


    Och det är tur att det andningshålet finns. Jag förstår inte hur någon öht vågar lätta sitt hjärta hos diverse andra som har en "tystnadplikt" full med undantag.

    Iaf när det finns barn med i bilden.

    Vilken förälder vågar söka hjälp för sitt missbruk? Lika med anmälan.
    Vilken förälder vågar söka hjälp för våld i relationen? Lika med anmälan.
    Vilken förälder vågar tala om självmordstankar? Lika med anmälan.

    Den där förbaskade anmälningplikten driver människor i fördärvet, alternativt i graven. 
    Tror inte att den stora massa vet att hos prästen är det säkert att lätta sitt hjärta... och det är synd.
  • Anonym (Guckosko)
    Anonym (....) skrev 2024-05-03 17:59:04 följande:
    Jo. Det är många som gör det misstaget, för de har alltid hört det där att sjukvårdspersonal har tystnadsplikt. De känner inte till att anmälningsplikten trumfar tystnadsplikten. Man ska vara enormt försiktig med vad man säger till en vårdpersonal om man har barn - eller tänker skaffa det i framtiden. För påbörjar soc en utredning, så får de ut även äldre journaler om de vill. 
    Anonym (Toker) skrev 2024-05-03 17:13:26 följande:

    Inget ont om präster och deras tystnadsplikt. Men har de samma kunskap som psykologer och psykoterapeuter då?

    Tänkte att det ändå finns lite olika fokusområden i deras utbildningar?


    Och det är inte bra. Föräldrar vågar inte söka vård av rädsla för att bli av med sina barn.

    Anmälningshysterin var inte så förr. Min äldstas pappa var alkoholist, inte "påbänkenalkis" utan han drack hemma. Visst visste en del att problemet fanns men ingen, ingen, körde med socskvaller. Ingen.
    Vården anmälde inte heller när pappan sökte hjälp för sitt missbruk, han bodde t o m på behandlingshem under en period. Blev det ett ärende hos soc? Nej.

    Hade det varit idag så hade pappans högst sannolikt inte sökt vård och då hade det nog blivit väldigt svårt att bryta den destruktiva beteendet han hade.
  • Anonym (Guckosko)
    Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-05-06 14:56:32 följande:
    Undantagen i tystnadsplikten är för barnens skull, inte förälderns. Och betyder INTE automatiskt att man blir av med sina barn. Utan det handlar om ifall barnen far illa eller inte, samt hur allvarligt det är.

    Soc kan också hjälpa en till behandling, hjälpa en att komma ifrån en våldsam partner, se till att man får hjälp för psykisk ohälsa, så att man kan vara en fungerande förälder och barnen får ett tryggt hem.
    Tack så mycket, det visste jag redan.
    Men, det gör också att föräldern kanske låter bli att söka hjälp för sitt missbruk eller dåliga psykiska mående.

    Det spelar liksom ingen roll vad du säger eller tycker om soc, det är ändå fakta det jag säger.

    Och, en "tystnadsplikt" är då ingen tystnadsplikt längre.

    Som någon skrivit tidigare i tråden är det bara präster som man kan lita på att de håller tyst.
  • Anonym (Guckosko)
    Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-05-06 14:47:43 följande:
    Att bli anmäld, eller söka vård för missbruk eller psykisk ohälsa, betyder inte att man blir av med sina barn. Omhändertagande sker bara om läget är akut. Annars görs en utredning. Får föräldern bukt med missbruket och / eller den andra föräldern är fungerande, blir det inget LVU.

    Soc gör många insatser för familjer som behöver det, utan att omhänderta barnen. I möjligaste mån vill myndigheterna att barnen ska stanna hos sina föräldrar. Men det går inte alltid, som du säkert förstår.

    Det är bra att det anmäls vid behov. Inom rimliga gränser förstås. Men att kalla det för Soc-skvaller är trashigt och okunnigt. Är det bättre att barnen far illa? Lämnas åt sitt öde?
    Enligt soctanten ja. Precis.

    Jag har sett på nära håll hur illa det kan gå.

    Det finns också exempel som tagits upp i olika media, bara att googla. Du får gärna lita på soc.
    Själv är jag glad att jag inte längre har några minderåriga barn, med dagens anmälningshysteri. 

    Ps, orkar du inte googla exempel så kan jag alltid hjälpa dig. Ds.
Svar på tråden När blir en psykoterapeut skyldig att anmäla ett brott?