Greta?
Jag blir mest bekymrad över föräldraskapet. Nu är hon förvisso 21 och myndig och bestämmer själv, men när allt drog igång var hon bara 15 år.
Jag applåderar att hon är så engagerad för något - men en 15-åring är fortfarande ett barn. Våra hjärnor är inte färdigutvecklade förrän vi är 25.
Man har hela livet på sig att engagera sig politiskt. Det är så mycket annat en människa behöver mellan 15 och 20, kanske ännu mer så om man som hon har autism och psykisk ohälsa som tvångssyndrom och selektiv mutism.
Vi pratar om att det är fel att 17-åringar utsätts för den mentala stress det innebär att vara med i Idol och sjunga live för tv-tittarna en gång i veckan. Här är det en tonåring som utsätter sig själv för flera direkta faror, bryter mot lagar, har hela världens ögon på sig och inte går i skolan. Och fastän hon själv inte ens gått klart gymnasiet och fortfarande bodde i sitt väldigt skyddade och väldigt förmögna föräldrahem, ansåg hon sig ha facit på hur hela världen fungerar och hur alla andra människor borde leva. Självklart sticker det i ögonen på folk.
En normal förälder hade velat att ens barn får en normal barndom. Går klart skolan, umgås med vänner, testar gränser på ett sätt som är normalt för ens ålder. Gretas föräldrar har låtit henne leva ett liv som både är extremt, utsatt, farligt och som berövar henne allt vad en normal tonårstid innebär. En ungdom som aldrig kommer igen.
DET tycker jag är fel.
Hade hon börjat driva denna kamp NU, som vuxen, hade det varit en helt annan sak.