Föräldrar som låter barn äta varor i butik som man inte betalat för

Jag fick skäll senast idag av en tanta som trodde hon var allvetandes. Min ena dotter stoppade en hand i lösgodis påsen hon hade i handen och tog upp en klubba, och den andra dottern tog en vindruva ur en av sina påsar. Oj, vad gumman skällde, bpde på barnen och på mig. Lära ungarna att man inte behöver betala! Det är stöld! Mamma borde lära er att inte stjäla!

Att godispåsen kom från godisaffären och vindruvorna från den andra mataffären, och att jag hade kvitto på båda var inte intressant. 

Jag har också låtit hungriterade barn öppna juiceflaskor, ostbollar och dyl om man bedömt att de inte kan vänta längre, särskilt om jag självskannat. Det har väl hänt kanske en gång i halvåret tills de var 6-7.

Min ena dotter har diabetes, så ja. Det har hänt att hon "håller på att dö" när jag låtit henne dricka juice i mataffären efter att jag har skannat den.

Men jag hade inte gjort annorlunda om hon inte hade det. En gång i halvåret kan man fan tänka på sina barn först o butikernas icke-påverkade vinstmarginalen sen.

Och de har aldrig någonsin fått ett sammanbrott i en affär när du storhandlar mat? Men du måste göra klart handlingen?

Frågar bara. 

Om jag jobbade i en mataffär och såg detta som ett riktigt problem för affären eller att det blev obekväma sitsar för anställda så skulle jag lobba för att vi verkligen hade typ gratis frukt (eller liknande) för barnen på väl valda ställen. Just för att minska de situationerna. Eller att affären erbjöd att man kunde handla i förväg och plocka upp, mot en plockkostnad.

Mat behöver människor ha, så det är inte bara att avbryta såna inköp. Därför är det ju smart för en matvaruhandlaee att se till att det blir en bra upplevelse för alla, så småbarnsföräldrarna stannar och storhandlar och andra kunder inte avbryter shoppingen i förtid.

Så kan du göra. Alla har inte dina barn. Eller barn som sover synkat eller inte triggar varann. En förälder med en 6-mån bebis och en 2-åring har förmodligen en annan bild av möjligheter än du har. Internethandel för mat är heller inte alla förunnat - bor du så långt från en mataffär att du måste storhandla på riktigt bor du troligen också så långt bort att affären faktiskt inte levererar hem till dig.

Det är ju troligen heller inte SAMMA barn ts ser. Det kanske är första gången på 1,5 år barnet i fråga får ett sammanbrott. Det vet inte Ts. Eller du. 

Och såklart. I en perfekt värld skulle det aldrig hända att något barn någonsin behövde äta något under en handling och ingen förälder av alla tusentals som handlar på en vecka skulle ha missat att just den dagen ha ett mellis med o h även med in i affären.

Såklart. 

Men nu är världen inte så och då försöker folk lösa det. En del genom att låta barnen helt enkelt gråta 30 minuter medan man handlar klart och dra till sig hatiska blickar från halva affären och störa folk. Någon genom att faktiskt ge något i förväg fast man vet att man inte borde eller att det är helt rätt. Av de som gör det i förväg kan det säkert finnas någon som inte betalar.

Så är det. Och att inte betala då utan smyga undan det,ja, det tycker jag också är illa. Skulle jag själv stå i en affär och någon komma till kassan och inte kunna betala och deras rödgråtna hulkande barn hade fått en banan i förväg så skulle jag  försöka lösa det åt den personen. Eftersom det kan vara jag nästa gång, eller jag som behöver nån annan hjälp nån gång jag satt mig i en klantig knipa.

Okej, men kan du förklara då istället hur du löst det och inte bara mästra alla som inte varit perfekta? Det vore intressantare eftersom du kanske faktiskt har ett lättare liv än de som inte kunnat göra som du 

Mina barn älskar för övrigt mataffärer och har hittills aldrig brutit ihop i dem. Jag har faktiskt snarare använt det som muta, att de ska få följa med och storhandla, eftersom de gillar det. Men ja, alla barn är inte mina barn heller. Därför skulle jag ha en förståelse för det.