• Anonym (Hjälp)

    Bebisens kolik bryter ner mig fullständigt

    Jag vet egentligen inte vad jag vill ha ut av det här inlägget, mer än att kanske höra från någon som gått igenom samma och tagit sig ut på andra sidan. Jag känner att jag behöver prata med någon. 


    Jag fick barn för ca 6 veckor sedan och sen 4 veckor tillbaka lever jag i en j*vla mardröm. Bebisen har fått kolik från helvetet, skriker typ varenda vakna sekund utan avbrott. Inget mys-skrik utan rent panik-skrik där han är helt omöjlig att nå, han skriker lungorna ur sig, helt otröstlig. Oftast skriker han i flera timmar till han till slut somnar. På nätterna ålar han runt och sparkar och gnyr i sömnen, ibland till och med skriker han till i sömnen. Och så börjar det om, dygnet runt. Enligt vården är allt som det ska, så länge han kissar, bajsar och äter som vanligt vilket han gör, men va fan?! 


    Allt detta har gett mig en sån OTROLIG ångest, jag gråter flera gånger om dagen, jag känner mig så överväldigad, jag mår illa när han börjar vakna från sina tupplurer och jag ser att ansiktet börjar rynka ihop sig på honom. Jag har innan allt detta haft ett ganska starkt psyke men nu känner jag att detta börjar bryta ner mig fullständigt. 


    Sambon jobbar så jag är typ ensam med bebisen också dagarna i ända. Jag har provat allt i textboken för att bli av med koliken, jag har kontakt med läkare och vården som konstaterat att jag har nog postpartum-depression, men ?håll ut, kolik går över, det är bara en fas? JAG SKITER I OM DET ÄR EN FAS! jag mår dåligt här och nu. 

    Just nu är vi inne på om sambon ska sjukskriva sig så att jag får andas, men inget är gjort än. 


    Ni som haft kolik-barn, snälla HUR överlevde ni? 

  • Svar på tråden Bebisens kolik bryter ner mig fullständigt
  • Agda90
    Anonym (Hjälp) skrev 2024-05-27 16:21:29 följande:

    Så blir det kanske, jag har inte exakt koll på hur man kan göra, blir det aktuellt får jag sätta mig in i hur man går tillväga. Just nu är jag bara desperat efter hjälp. 


    Jag ammar. Har kollat upp holistic droppar och de var inte godkända av vården, sjuksköterskan där sa också att det bara var hörsägen att det skulle göra någon skillnad. 


    Sköterskan du pratade med är en IDIOT!
    Lägg d-dropparna åt sidan en vecka eller två. Många bebisar får rejäla problem av dessa. Det skadar inte att testa. 
  • Agda90
    Anonym (Hjälp) skrev 2024-05-27 16:21:29 följande:

    Så blir det kanske, jag har inte exakt koll på hur man kan göra, blir det aktuellt får jag sätta mig in i hur man går tillväga. Just nu är jag bara desperat efter hjälp. 


    Jag ammar. Har kollat upp holistic droppar och de var inte godkända av vården, sjuksköterskan där sa också att det bara var hörsägen att det skulle göra någon skillnad. 


    Hollistics d -droppar innehåller olivolja och d-vitamin framtställt från får ull samt en antioxideringsmedel som heter tokoferolrika extrakt. 
    Apotekets d-droppar som man brukar få från vården innehåller: 
    Den aktiva substansen är kolekalciferol (Vitamin D3). 1 ml D-vitamin Olja ACO innehåller: 59,5 mikrogram kolekalciferol motsvarande 2380 IE vitamin D3. 1 ml D-vitamin Olja ACO motsvarar 30 droppar. Övrigt innehållsämne är solrosolja.  

    Skulle det visa sig att din bebis reagerar på d-dropparna så gör en anmälan om det till läkemedelsverket! Om fler gör det kommer BVC att fatta galoppen till sist att d-vitamin ger bebisar ont i magen!

    Du är inte ensam om detta ska du veta. Många har skrivit på olika forum om bebisar som får kolik pga d-droppar. Så det kan vara "så enkelt".

    Jag hade ärligt talat skitit i sköterskans uttalande att hollistics droppar inte är godkända.
  • Agda90
    Anonym (Hjälp) skrev 2024-05-27 15:38:29 följande:
    Bebisens kolik bryter ner mig fullständigt

    Jag vet egentligen inte vad jag vill ha ut av det här inlägget, mer än att kanske höra från någon som gått igenom samma och tagit sig ut på andra sidan. Jag känner att jag behöver prata med någon. 


    Jag fick barn för ca 6 veckor sedan och sen 4 veckor tillbaka lever jag i en j*vla mardröm. Bebisen har fått kolik från helvetet, skriker typ varenda vakna sekund utan avbrott. Inget mys-skrik utan rent panik-skrik där han är helt omöjlig att nå, han skriker lungorna ur sig, helt otröstlig. Oftast skriker han i flera timmar till han till slut somnar. På nätterna ålar han runt och sparkar och gnyr i sömnen, ibland till och med skriker han till i sömnen. Och så börjar det om, dygnet runt. Enligt vården är allt som det ska, så länge han kissar, bajsar och äter som vanligt vilket han gör, men va fan?! 


    Allt detta har gett mig en sån OTROLIG ångest, jag gråter flera gånger om dagen, jag känner mig så överväldigad, jag mår illa när han börjar vakna från sina tupplurer och jag ser att ansiktet börjar rynka ihop sig på honom. Jag har innan allt detta haft ett ganska starkt psyke men nu känner jag att detta börjar bryta ner mig fullständigt. 


    Sambon jobbar så jag är typ ensam med bebisen också dagarna i ända. Jag har provat allt i textboken för att bli av med koliken, jag har kontakt med läkare och vården som konstaterat att jag har nog postpartum-depression, men ?håll ut, kolik går över, det är bara en fas? JAG SKITER I OM DET ÄR EN FAS! jag mår dåligt här och nu. 

    Just nu är vi inne på om sambon ska sjukskriva sig så att jag får andas, men inget är gjort än. 


    Ni som haft kolik-barn, snälla HUR överlevde ni? 


    Nu ska jag försöka ge dig ett sammanhängande svar. 

    Jag har två barn. Äldsta hade ont i magen utan att vi förstod varför. Ingen hjälp från vården. Det som underlättade lite var att bära henne i tigergreppet. Om du tar din arm, böjer den och lägger den mot kroppen. Bebisen ska läggas på mage så att ansiktet är mot armvecket och rumpan mot handen. Hela magen får massage av din underarm och du håller lätt bebisen på plats och stöttar med handen om rumpan lite. OBS! Varning för  rejäl "gas bombs lättnad" de första gångerna. Jag  önskar så enormt mycket någon hade sagt att min lilla tjejs smärtor kunnat bero på d-dropparna. Då hade jag kunnat testa att utesluta några dagar eller tjatat till mig att få byta sort. 

    Med andra barnet visade det sig att hans magont berodde på att han inte tålde mjölkprotein! Jag började äta mjölk fritt och vips så försvann hans magsmärtor.  Jag tror att jag märkte en riktigt stor skillnad efter en vecka. 
    Tänk bara på att soja protein är ganska likt mjölkprotein så försök att inte byta ut all komjölk mot soja om du skulle välja att testa den vägen. 

    Dessa två saker kan du testa. Det är inte farligt. 

    Jag lärde mig en annan sak också när barnen var små och vi kämpade med magsmärtorna. BVC är till för FRISKA barn. De ska mäta och väga. Men de kan inte sjukdomstillstånd eller allergier eller annat. Har ni en barnmottagning där du bor? Ta i så fall kontakt med dem direkt själv!
    BVC viftade bort min sons magsmärtor. Han bajsade dessutom grönt skum. Men jag nöjde mig inte. Då fick jag veta av en BVC sköterska att jag kunde vända mig till barnmottagningen själv. Där fick jag prata med en allergisjuksköterska som sa att sonens symtom var klassiska och att det inte skadar att äta mjölk fritt jag ammade) under en period. Jag åt mjölk fritt i 6 månader. 
  • Läkarhustru

    Sänder dig många kramar... vi är många som varit där du är, både förr, i modern tid och i framtiden. Du är inte ensam. Barn, bebisar, är olika. Jag har haft jätteenkla barn som man bara gosar med och som är nöjda och jag har haft barn med kolik (visade sig senare ha NPF och var ett svårt barn allmänt från start och ej slutat än 😂) men min erfarenhet är att de flesta lugnar ner sig inom veckor/månader. Håll ut. Skaffa öronproppar så du kan vara nära barnet (hud mot hud) utan att bli (för tokig). Ha barnen på bröstet upprätt eller amma, stationera dig framför tv med en godispåse och håll ut. Din lilla skriker av smärta och rädsla. Det är ofattbart frustrerande att inte (till synes) kunna lindra sin bebis våndor men varje gång du är där, varje smekning varje hud mot hud... det är så värdefullt och tröstande för din lilla bebis. För mig blev det bättre att begränsa ljudet för att kunna vara fortsatt nära. Håll ut!

  • Läkarhustru
    Anonym (Dubbeldajm) skrev 2024-05-27 17:34:34 följande:
    Det skulle jag som farmor inte göra. Efter jobbet skulle mitt huvud sprängas om jag skulle vara tvungen att utstå ett vrålande barn!
    Nu är mina barn inte vuxna än men jag skulle MED GLÄDJE hjälpa och ta hand om barnbarn på alla vis barnen önskade. Vilken ofattbar lyx, glädje... ren lycka. Även en liten kolikbebis. Jag som då inte haft småbarn på många år och fått sova och äta i lugn och ro. Hade aldrig släppt den lille skrikisen. Hade älskat den lille så..  så ofattbart trist inställning från västerländska kvinnor att inte vilja ta hand om vresig sina egna barn eller för den delen barnbarn. 
  • Anonym (L o v e)

    Det här skulle jag gjort om jag var du. 


    1. Se till att pappan är hemma och ger dig chans till att sova. 

    2. Skit i d-droppar ett tag.

    3. Ta bort mjölkprotein och soja ur din kost. 

  • Agda90
    Anonym (Dubbeldajm) skrev 2024-05-27 17:34:34 följande:
    Det skulle jag som farmor inte göra. Efter jobbet skulle mitt huvud sprängas om jag skulle vara tvungen att utstå ett vrålande barn!
    Det handlar om att ge och ta. Kan man inte hjälpa sina barn så kan man inte förvänta sig att barnen hjälper dig när du är gammal och inte klarar dig själv. 
    En extremt enkel matematik. 

    Som barnvakt åker man hem och lämnar bebisen hos föräldrarna. De kan inte bara lämna bebisen och dra oavsett hur mycket den skriker och hur dåligt den mår. Veckan har 7 dagar. Skulle jag spendera 2-3 eftermiddag/kvällar med att hjälpa mitt barn få lite ro så hade jag gjort det. För när det var över för min del hade jag gått hem och lagt mig för att sova utan att bli störd
  • Anonym (kost)

    Många har skrivit testa att ta bort mjölkprotein ur din kost. 

    Du kan även testa att ta bort till exempel lök, blomkål, bönor - det kan ge gaser och kolik. Mycket salt, vitt bröd, etc även det...

    Trist att äta typ kokt okryddad kyckling som nån slags gym-junkie men kanske värt det ändå i slutändan :)

    Lycka till!

  • Anonym (Ugglan)

    Jag undrar vad du äter, för det påverkar jättemycket.
    Vår son hade kolik i 3-4 månader och jag fick ändra kost som följer:

    Ingen lök, vitlök, bönor eller kålväxter.
    Inga räkor/kräftor- vi har en story i släkten om en räkcocktail på träff där alla bebisar skrek i kör efter nästa amning men den mamman som inte åt räkorna hade en helt lugn bebis.
    Inga starka kryddor
    Inga mjölkprodukter utom hårdost
    Inget kaffe (!!)
    Ingen mörk choklad

    Kostnändringen tog inte bort allt men det blev så mycket bättre att han kunde sova och vi kunde andas lite.

    Så ta ett rejält grepp på maten, för anteckningar och se vad som händer.

  • Dethärärmittnamn

    Kära du. 


    Det är vidrigt. Inget snack om saken. Killen drog in mig depression. 


    Det bästa och sanna som en sjuksköterska sade var att det kommer att bli bättre. Det här är en fas och om en vecka ser det annorlunda ut. Jag hade ångest varje dag. Kraftig ångest. Sonen började skrika kring kl 17 och höll på ända till kl 23. T o m grannen undrade hur det stod till. 


    Sakta men säkert började det lägga sig. Lite varje vecka. 


    Idag är han en fin fjortonåring. 


    Det är vidrigt med kolik. Du är inte ensam. 


    Kram!

  • Anonym (En Mamma)

    Din stackare!! Jag kände exakt likadant. Min dotter skrek 9-19, varje dag i fyra månader. Jag höll på att gå sönder. Det har påverkat mig så mycket att jag inte vågat bli gravid igen. Hon är fem år idag.

    Mina tips, utöver alla allergi/d-droppar osv du säkert redan hört om. 


    BE OM HJÄLP! Fråga om någon kan avlasta dig om du är ensam med barnet. Så du får gå ut och andas i en timme. Eller sova.

    Skaffa dig en bärsjal och ett par riktigt bra hörlurar som stänger ute bebisens skrik alt. hög musik, så du slipper ha bebisens skrik rakt in i öronen när du bär hen. Plus att du får händerna fria.

    Prata med en psykolog, nu eller när koliken är över. För mig låg ångesten kvar såååå länge att inte våga/vilja lämna huset med bebisen. Jag känner att jag gav så mycket av mig själv, mer än vad jag orkade, och hamnade i en depression, som jag insett långt senare.

    Babypottning och pysventiler var det enda riktigt som hjälpte oss. Det tog inte bort koliken helt men det gav oss pauser i skrikandet. 



    Din stackare, hoppas du orkar Hjärta 
  • Humblebeee247
    mamaleona skrev 2024-05-28 08:26:15 följande:
    Denna mormor/farmor håller med. Inte många som tänker på, dom flesta 50+ jobbar 100%, själv 3skift. Då jag har ex 2 dgr ledigt behöver jag dem för mig själv. 
    Då förutsätter jag att du aldrig någonsin kommer förvänta dig någon hjälp från ditt barn när du blir gammal och skröplig?

    Att inte ens erbjuda sitt eget barn ett par timmars tystnad och ro, så man kan ta en dusch, få äta, få vila någon timme för att orka med det lilla barnet, det är för ynkligt. 
  • Bergegardh

    Hade problem med kolik med första barnet. Fick dessa råd utomlands och de hjälpte( koliken fanns kvar men minskade). Råden baserades på att barnet gick upp bra i vikt och hade inga andra problem än koliken. 

    1. Sitt alltid upp vid amning, se till att även barnet "sitter up". Halsen ska vara lite sträckt till ditt bröst och kroppen så lodrätt som möjligt. Ben och armar spelar ingen roll. 

    2. Se till att greppet om bröstet verkligen är bra så att bebis inte halvsuger in luft. 

    3. När du börjar amma låt bebis amma hur mycket/länge han vill på ena bröstet. När han är klar ta upp honom på axeln och låt han rapa 3gånger(vi lyckades inte med detta men oftast kom iaf 1 rap. Vi försökte iaf i minst 5 min varje gång.) Sen gör du samma på andra bröstet.

    4. Amma bebis klockan 5,8,11,14,17,20 och 23. Amma inte klockan 2 på natten. Amma inte extra. Ibland kunde jag skjuta någon halvtimme fram och tillbaka. Efter andra natten sov hon mellan 23 och 4:30. Innan detta vaknade hon mist varannan timme. Oftast var det 40 min eller 1 timme och 20 minuter mellan uppvaken. 

    5. Ät ingen gasbildande mat. Ät ingen friterad mat. Ät husmanskost. Drick inga kolsyrade drickor tror jag oxå. 

    Idag när jag ser tillbaka kan jag oxå misstänka att koliken även var sömnbrist. Min dotter sov Ibland bara 20minuter och det hände Ibland att hon skrek sig till sömns. Till de andra barnen hade jag bärsjal. Jag önskar jag hade haft det till min första för jag tror det kanske hade hjälpt lite att kunna ha henne så nära kroppen hela tiden. 

    Hoppas något av dessa råd kan hjälpa dig.

  • Anonym (Ella)

    Kolik eller ej. DU behöver få hjälp nu. Både för din och ditt barns skull. Postpartum depression är inte att leka med.
    Du behöver bli sjukskriven. Pappan behöver vara hemma och vårda både dig och bebisen. 
    Massa kramar

  • mamaleona
    Humblebeee247 skrev 2024-06-03 20:55:30 följande:
    Då förutsätter jag att du aldrig någonsin kommer förvänta dig någon hjälp från ditt barn när du blir gammal och skröplig?

    Att inte ens erbjuda sitt eget barn ett par timmars tystnad och ro, så man kan ta en dusch, få äta, få vila någon timme för att orka med det lilla barnet, det är för ynkligt. 
    Nån timme här o där e absolut okej, men finns flera som anser man sommor- o farförälder skall sköta även natt. 
  • Agda90
    mamaleona skrev 2024-06-04 09:07:19 följande:
    Nån timme här o där e absolut okej, men finns flera som anser man sommor- o farförälder skall sköta även natt. 
    Och någon natt här eller där hade jag ställt upp för jag minns mycket väl hur slitsamt det kunde vara när barnet skrek och man inte fick någon sömn alls. Skulle en av mina nätter bli kass så är det inte hela världen men att gå natt efter natt efter natt efter natt, vecka in och vecka ut utan ordentlig sömn är tortyr. 
  • Agda90
    mamaleona skrev 2024-06-04 09:07:19 följande:
    Nån timme här o där e absolut okej, men finns flera som anser man sommor- o farförälder skall sköta även natt. 
    Människor har helt tydligt blivit mer egoistiska märker  jag.  
Svar på tråden Bebisens kolik bryter ner mig fullständigt