Dejt, har jag ännu någon chans?
För att hålla allt ganska kort, jag var på dejt med en tjej och det kändes bra och vi bägge kände ganska snabbt att vi ville fortsätta att ses.
kort bakgrund, hon har tidigare blivit bränd 2 gånger via tidigare förhållanden där hon blivit lämnad utan att få någon anledning varför vilket tagit hårt på henne.
hon känner sig redo för att bygga familj men önskar att hitta den rätta.
vi fortsatte att dejta i ca 1 månad och vi klickade väldigt bra, samtalen flyter på, vi har det trevligt, skrattar och känner oss så bekväma i varandras sällskap.
hon berättade att hon har dejtat i några år men att ingen har tagit sig så långt som jag gjort, hon har helt enkelt inte klickat med de hon varit på dejt med.
efter några dejter hamnade vi i sänghalmen och även där klickade det väldigt bra.
hon har nu känt att det går lite fort, jag är en sådan personlighet som kan få känslor ganska snabbt och hon har berättat att det tar längre tid för henne och önskar ta det lite långsammare.
jag vill skriva och umgås hela tiden men förstår såklart att jag behöver ge andrum så att hon får känna efter med sina känslor, hon har berättat att hon får lite pirr i magen när vi ses.
efter att ha fortsatt träffats ett tag så har det varit tufft för mig när jag varit ifrån henne, jag vill skriva hela tiden och det känns tufft när det ibland tar en halvdag att få svar, hjärnan går i högvarv och jag fick en känsla av att det gick utför trots att det fanns mycket saker som bevisade motsatsen.
när jag var barn så blev jag lämnad av en av mina föräldrar vilket har gjort att jag är rädd för att bli lämnad när jag närmar mig en nära relation och har så haft lite utmaningar, det fick mig att dra i handbromsen och jag sa till denna fina tjej att jag väljer att backa.
dagen efter hade jag ångest och ringde och bad om ursäkt, hon blev såklart ledsen och jag önskade en ny chans vilket hon sa att här och nu är det inget som hon kan ge.
Jag känner att jag verkligen gjorde bort mig men kan inte ändra det som hände utan endast leva i nuet och ta med mig denna erfarenhet.
trots detta så har vi fortsatt kontakt och någon dag efter så pratade vi i telefon några timmar och det flöt på som vanligt.
jag vill gärna ses igen och det kan hon tänka sig men som vänner, vilket jag får acceptera. Om jag har någon chans framöver så känner jag att jag verkligen behöver ta det lugnt, respektera det hon säger och spela lite efter hennes vilkor.
vad tror ni, är det helt kört eller finns någon möjlighet?
hade intresset varit 0 borde hon slutat ha kontakt med mig?