Mamma gjorde mig arvslös

Varför är det så viktigt att respektera den dödes sista vilja, om den döde är en orättvis person som försöker skapa osämja och släktbråk efter sin död, som utesluter folk och beter sig allmänt illa?

Brukar ni i er släkt bara buga och ursäkta er när någon trampar på er och beter sig som ett as även när de lever eller gäller det bara om de är döda?

Är ni såna som absoluuut inte talar illa om de döda även om de var riktiga svin när de levde?

VARFÖR är just sista viljan så viktig när denna vilja innebär att utesluta och vara elak?

Jag håller med här faktiskt. Att göra på det viset är en ondskefull handling fylld av hat som den avlidna planerade innan sin död just för att skapa en upplöst familj som hatar varandra. 

När man är död så kan man inte bry sig längre, man kan inte hata längre. Så den döda vet inte om ifall någon kräver sin arvslott och får den och därmed upplöser den dödas sk sista vilja. 

Ondskefulla handlingar ska aldrig respekteras. 

Fast nu måste ni lyfta blicken här, vissa av er. Sverige och några få länder till i norra Europa, där vi har laglottsrätten, är inte hela världen utan en försvinnande liten del av världen. I alla andra länder på jorden är det självklart att man testamenterar sin kvarlåtenskap till vem man vill. I USA t.ex. skulle folk aldrig acceptera att staten styrde vart delar av arvet måste gå. 

Det finns inget som heter "rättvisa" när det gäller detta, utan i andra länder avgör var och en detta själv. Det kan finnas många anledningar till att man vill att bara en av avkomlingarna ska ärva t.ex. en fastighet, t.ex. för att det är enda sättet att ha kvar den i släkten. Annars måste den säljas och pengarna delas upp. Det kan även vara så att man vet (eller tror då man skriver testamentet) att denna person kommer att vårda sig om fastigheten, medan de andra avkomlingarna inte kommer att bry sig om det. Samma kan gälla t.ex. en värdefull häst. 

Det kan också vara så att det inte är en hjälp utan bara en stjälp att låta en viss avkomling ärva ett stort belopp, för att det bara kommer att gå till sprit och/eller knark i så fall. Eller att personen skulle sluta sina studier, sluta sitt extrajobb och bara festa för hela slanten - tills pengarna är slut, och då kan det vara svårt att hitta tillbaka till ett ordnat liv. Ofta känner ju föräldrar sina barn väldigt väl.

I Sverige finns ju inte heller möjligheten, som finns i USA, att bestämma att arvet ska skjutas upp tills barnet når en viss ålder (ofta 25 år), och förvaltas av t.ex. en advokatbyrå till dess. Eller att arvet ska utfalla bara på vissa villkor - t.ex. att barnet har tagit examen från sin utbildning först. Eller att det ska betalas ut i portioner, typ varje kvartal, och inte allt på en gång.

Bing Crosby stipulerade att hans barn inte skulle få ut (det enorma) arvet efter honom förrän de fyllt 60!!! Det kan man tycka var onödigt försiktigt och kontrollerande kanske, men han gjorde så för att han visste att de skulle må bättre av att skaffa sig egna karriärer och arbeta och tjäna sina egna pengar, och inte bara leva upp denna förmögenhet på lyx - och sedan kanske stå där utan både pengar, yrke och arbete vid 40. 

Allt detta är totalt oväsentligt för denna tråd som rör sig om ett fall enligt svensk lag. 

Det tycker inte jag, när svensk lag står ut som udda i världen. Och som jag har skrivit tidigare: många svenskar har börjat utnyttja möjligheten att komma runt laglottsrätten genom att skriva sig i t.ex., Spanien eller Portugal under sina sista år. (Ja kanske inte BARA därför då.) Sedan skriver de att spansk/portugisisk lag ska gälla vid tolkningen av testamentet, och VIPS finns det ingen laglottsrätt längre. De gamla människorna är fria att disponera de pengar som de själva har slitit ihop. 

Tragiskt att dina barn tar ut ilskan på sin kusin när det är mormor som gjort fel. Min kusin blev väldigt.favoriserad av mormor och morfar. Jag och kusinen har haft väldigt bra kontakt, firat storhelger ihop och umgåtts mycket. Vilket vart väldigt.tacksamt. Men däremot har jag aldrig haft en bra relation till mormor och morfar. Mormor lever och jag orkar inte prata med henne oftast, är inte jätteglad att träffa henne heller alla gånger då hon valt bort mig, min bror och andra kusiner genom hela uppväxten.

Och exakt VAD har detta med saken att göra? 

Läs en gång till vad jag skrev:

Varför är den dödes sista vilja så viktig att följa om den döde beter sig illa?

Låter du folk trampa på dig med sin vilja när de lever också och behandlar dig orättvist? 

Irrelevant. TS bor i Sverige.

Off topic

DU får läsa vad JAG skrev en gång till. Det behöver inte handla om att "bete sig illa", utan föräldrar känner sina barn, och kan veta att en stor summa pengar på en gång kan vara mer stjälp än hjälp för ett visst barn.