Hatar vardagar

Jag hatar inte vardagen men visst önskar jag att dygnet hade fler timmar ibland. Särskilt efter min man gick bort och jag blev ensam med tre barn under 10. Jag går ofta upp före fem och går sällan och lägger mig före midnatt. Pga ett synfel har jag inget körkort utan vi tar bussen till förskola och skola, den går 6.45 om vi ska vara framme till kl 8. Vi är hemma igen kl 17.30 ca. Så är det bara att fixa fram mat och sen ta sig igenom kvällsbestyren. 

Jag skulle säkert kunna dra ner på vissa saker men jag vet ofta inte vad. Jag planerar flytt närmare samhället /barnens skola men dels vill jag inte rycka upp dem för fort efter deras pappas död, dels är det lite svårt att få tag på något nytt här.