Inlägg från: Anonym (Ska jag våga?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ska jag våga?)

    Läser jag in för mycket?

    Har en kille på jobbet som jag alltid har haft ett gott öga till. Sen ett halvår tillbaka är jag singel och har väl flörtat rätt öppet med honom under våra konversationer. 


    Jag har haft svårt för att läsa in om det är något tillbaka från hans sida. Men han ler alltid när vi pratar och han har det sista halvåret gått från att knappt prata med mig till att prata mycket med mig. Dock har det alltid rört jobbet.

    Nu är vi båda iväg på semester från jobbet sen tre veckor tillbaka. Då helt plötsligt får jag en vånförfrågan på instagram (vi har varandra på fb sedan länge). Han börjar dessutom gilla alla bilder jag lägger upp. Han har aldrig gillat någon bild innan.

    Kan det här vara ett sätt för honom att visa att han är intresserad av något mer än att vara kollegor? Eller läser jag in för mycket?
    Vill så gärna träffa honom privat men vågar inte ta steget riktigt för det kan ju bli väldigt pinsamt också 😄

    Vad tror du?

  • Svar på tråden Läser jag in för mycket?
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Bara en man) skrev 2024-06-28 04:35:49 följande:

    Av din beskrivning att döma så verkar han ju tycka om dig med. Våga och fråga honom om ni ska hitta på något roligt tillsammans. Och så kan du kanske få reda på om han också är singel om du inte redan nu vet att han är det. Det man själv  förlorar på är att inte våga så utmana dig själv genom att ta steget och träffa honom privat.


    Han är singel sen 2 år tillbaka. 


    Hade ju varit så mycket lättare om han frågade mig istället ;) Jag ska fundera på det. Kan ju bli väldigt pinsamt om han säger nej eftersom vi jobbar tillsammans. 

  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (.) skrev 2024-06-28 02:48:07 följande:

    Det är positivt. 
    Hör av dig och fråga om han har lust att ta en semesterfika.


    Tack för svar. Ska försöka hitta modet :)
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Bara en man) skrev 2024-06-29 18:55:12 följande:

    TS,

    Okej det är bra att du vet att han också är singel.

    Klart att det hade varit lättare för dig om han hade frågat dig men om han inte gör det och om du vill umgås med honom bara du och han så fråga om ni ska ta en fika eller hitta på något annat.

    Det blir inte pinsamt om du frågar honom. Om du känner att det skulle bli pinsamt för att han kanske säger nej så är det mer för vad du känner än att situationen i sin helhet blir pinsam. För du ställde bara en enkel fråga som besvaras ja eller nej och inget mer med det.

    Du har större chans att få ett ja än ett nej. Testa. :D


    Jag ställer frågan väldigt kausal och om jag märker att han inte nappar direkt så backar jag. 

    Jag avvaktar några dagar och ser vad som händer. Just nu ligger han väldigt lågt med sociala medier så jag låter saken bero lite. Har ju ingen brådska att fråga. 

    Tack för dina fina reflektioner 😊
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Bara en man) skrev 2024-06-29 23:33:00 följande:

    Ja hur annars skulle du fråga honom? Skrattande Ja nappar han inte så är det inget mer med det men då vet du iaf.

    Låter bra att du avvaktar några dagar, ingen mening med att ha för bråttom.

    Är bara glad att kunna hjälpa dig för att leva i ovisshet kan ju kännas jobbigt.

    Hoppas att det går bra och att han säger ja. 


    Han sa JA! Jag kan fortfarande inte riktigt tro det :D 
    Jag frågade om det fanns några trevliga ställen runt där han bor. Han nämnde några och sa att jag var välkommen på fika när jag ändå var i närheten. Jag frågade då om han inte ville hänga på min aktivitet och det ville han gärna. Så nu håller vi på att bestämma dag.


    Känns orimligt att han skulle säga ja till att ses om han inte var intresserad. Nu får vi chansen att lära känna varandra på ett privat plan och så får vi se vart det tar vägen sen :)

    Tack för att du gav mig modet att fråga :)

  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Bara en man) skrev 2024-07-04 01:24:01 följande:
    Vad roligt för dig, -Grattis! -Det kommer att gå jättebra! :)

    "Känns orimligt att han skulle säga ja till att ses om han inte var intresserad"

    Mitt svar: JA, det hade dessutom bara varit slöseri med hans och din tid att träffa dig om det nu var så att han egentligen inte ville träffas. Vilket det inte är nu eftersom att du fick ett ja ifrån honom.

    Jag brukar tänka såhär:

    Varje gång jag "vågar" utmana mig själv så gör jag en egen investering som jag också tar lärdom av då jag ser eller upplever vad det blir för resultat.
    Vinsten blir då att jag alltid får ett svar och jag behöver inte gå runt i ovisshet.

    Får jag inte det svar jag är ute efter (som ett JA i ditt fall) hos de personer jag tillfrågar så ger jag inte upp utan fortsätter att ställa frågan till andra personer tills jag får det svar jag vill ha. Det finns ALLTID ett eller flera JA i mängden och därför så ska man inte ge upp att fråga om andra vill gå ut med en!

    TS, DU gav dig själv modet att våga fråga honom om ni ska hitta på något tillsammans. Allt jag gjorde var att tala om för dig att det inte alls är läskigt att våga fråga honom om ni ska hitta på något bara du och han.

    Äras den som äras bör finns det ett talesätt...

    Så *klapp på axeln* till dig, och ha det nu supertrevligt och roligt bara ni två! :)

    Hej, vi har nu varit på vår ?dejt?. Det gick superbra. Vi hade en jättetrevlig dag och han bjöd på middag på kvällen. Han tog på kvällen initiativet till en kyss. 
    Der visade sig att han har varit förtjust i mig ganska länge :)
    Jag sov över och åkte hem morgonen efter. 


    På kvällen skickade han och frågade hur min dag hade varit.
    Vi skrev lite och jag frågade om han ville ses kvällen efter för att prata och äta middag. Han sa ja och frågade om jag ville komma till honom igen.
    Så jag åkte dit. Vi snackade hela kvällen om vad som hände mellan oss, situationen på jobbet och vi kom fram till att vi vill fortsätta ses men att hålla detta för oss själva för att se hur det utvecklas. 


    Jag sov över och dagen efter började det skumma. Helt plötsligt skulle han ta tag i alla projekt där hemma. Jag sa att jag kunde åka om han ville. Men han svarade inte. Vi åt frukost och han började med ett projekt medan jag satt och solade.

    När han satte sig ner så satt han med sin telefon. Han sa vad han gjorde men varför satt han med den istället för att prata med mig? Tillslut kändes det krystat så jag sa att jag skulle köra hem. Då verkade han nästa bli lite chockat överraskad och jag fick bara en kort kall kram i dörren. Jag fattar ingenting.

    Jag tänkte att han kanske hade missförstått mig så jag ringde morgonen efter och vi pratade. Han lät som vanligt då. Men sen har det varit tyst. 


    Så jag tror minsann något skar sig där och jag kan nog se det här som avslutat.

    Sjukt va fort det kan gå i svängarna.
    Hade det varit någon annan hade jag skickat SMS och frågat. Men nu vill jag inte göra en grej av det. 


    Blir kanske lite stelt på jobbet i början när jag kommer tillbaka nästa vecka. Men det går väl över.

    Jag blir bara så förvirrad för kvällen när vi satt och pratade så sa han att han var villig att säga upp sig om det inte gick att kombinera relation privat och jobb. 
    Fast det kanske jag skulle sett som ett varningstecken?

    Duktigt förvirrad nu 😅

  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Intensivt) skrev 2024-07-22 11:41:39 följande:

    Låter som att det blev väldigt intensivt väldigt snabbt där. (Och jag tror att du overstayed your welcome när han började dra igång projekt). Backa lite kanske och sedan försiktigt föreslå något om nån vecka eller så?


    Tack för din input.
    Ja du har säkert helt rätt. 
    Tycker du verkligen att jag ska föreslå mer? Är det inte bättre att låta det vara. Är han fortsatt intresserad kommer han höra av sig tänker jag. 
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Intensivt) skrev 2024-07-22 12:05:46 följande:
    Hmm.. ja, jo jag hade nog kollat läget en gång till, ifall jag verkligen var intresserad.

    Fast håller med om att det är varningstecken att börja prata så som han gjorde om att säga upp sig. Min erfarenhet är att de som brinner i början snabbt också slocknar.
    Jag såg andra varningstecken också. Men vill inte döma för fort. Det kan ju vara nervositet. Han uttryckte att han tyckte det kändes tufft att visa sig så sårbar och vara så privat som han var. Jag fick känslan av att han var väldigt rädd för att bli sårad och påtalade flera gånger att han hade starka känslor för mig.

    Mm jag har samma erfarenhet.
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Intensivt) skrev 2024-07-22 12:05:46 följande:
    Hmm.. ja, jo jag hade nog kollat läget en gång till, ifall jag verkligen var intresserad.

    Fast håller med om att det är varningstecken att börja prata så som han gjorde om att säga upp sig. Min erfarenhet är att de som brinner i början snabbt också slocknar.

    Jag ryckte plåstret igår och skickade ett meddelande. 


    Det visade sig att min magkänsla var rätt. Han vill inte ses mer då han tycker det är för komplicerat.

    Sårad - ja. Men nu ska jag jobba på att släppa det här och bli den vanliga isprinsessan som jag är ;)

  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Intensivt) skrev 2024-07-23 09:05:54 följande:
    Men va tråkigt. Och konstigt. Han visste ju att ni var kollegor redan innan ni började träffas liksom. Ja ja, nu vet du i alla fall. Japp, isprinsessa låter som en bra metod Flört Modigt att du frågade. All cred till dig!

    Verkligen tråkigt och jättekonstigt! 


    Han skrev något i stil med att vi ju hade pratat
    om att det var komplicerat. 


    Jag svarade först bara kort ?jag förstår?. Men han fortsatte och frågade hur jag resonerade. Jag svarade rätt kort helt ärligt att jag har känslor för honom och hur Jag hade tolkat vårt snack men att jag respekterade och accepterade hans beslut. Han skrev då att han ville ses vid tillfälle och prata. Men helt ärligt så känner jag att vi har pratat klart.
    Känner mig faktiskt lite lurad. Vi pratade öga mot öga i flera timmar och kan jag missförstå en situation så grovt då så ska vi nog inte prata mer.

    Just nu är jag ledsen och såklart besviken. Men ändå väldigt stolt över att jag vågade fråga. Jag har varit ärligt mot mig själv och honom hela vägen :)

  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (Intensivt) skrev 2024-07-23 13:26:35 följande:
    Ja, såklart att du blir ledsen och besviken. Men ja, jag håller verkligen med. Du har skött det riktigt bra. Både att du vågade fråga till att börja med och även kolla hur han kände när jag drog sig undan. Förhoppningsvis hinner du landa lite innan jobbet drar igång igen.
    Tack för dina ord. De värmer verkligen :)
    Jag har en vecka kvar så det känns bra
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (jojoba) skrev 2024-07-31 16:53:19 följande:

    Hur går det på jobbet TS? Är han konstig fortfarande?

    Skum kille. Helt uppenbart att han har problemet inte du. Skönt att ditt samvete är rent.


    Det går bra på jobbet :)

    Vi blev själva kvar på jobbet i måndags och när jag höll på att stänga ner kom han och ville prata. 
    Han har känslor för mig men han är rädd för hur situationen kan bli på jobbet när det kommer ut. Så han vill ta det långsamt. Så han har nog funderat en hel del den senaste veckan. Jag var verkligen klar att släppa. Men nu ses vi när möjlighet finns och så får vi se vad det utvecklas till :)

    Han erkände att han övertänker saker och att han verkligen kände sig stressad efter att vi skrev med varandra. Han är nog rädd för att visa mig vad han känner och han är rädd för sina egna känslor. Lite så försökte han nog haspla ur sig ;)

    I tisdags var stämningen lättare mellan oss och på eftermiddagen frågade han om jag hade planer för kvällen. Vilket jag inte hade, så han bjöd mig på middag och sen sov han över hos mig. 

    Så resten av veckan har flutit på bra och vi får se när vi får tillfälle att träffas igen (båda har barn varannan vecka).

    Så just nu känns det väldigt bra och jag tar det väldigt gärna långsamt, bara jag vet var han står och det känner jag att jag gör nu :)
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (jojoba) skrev 2024-08-02 11:33:59 följande:

    Intressant vändning. Kul att du är villig att ge honom en chans.


    Mycket oväntad vändning. Han har helt plötsligt även börjat höra av sig med små meddelanden på kvällarna också. Så från iskall till att tydligt visa sitt intresse. Jag funderar ju på vad som hände. Kanske var det för att jag inte jagade efter honom och han insåg att allt höll på att rinna ifrån honom.

    Som han är nu skulle han ha varit hela tiden, då hade det aldrig blivit märkligt.

    Så nu flyter det på så får vi se vad det leder till :)
  • Anonym (Ska jag våga?)
    Anonym (jojoba) skrev 2024-08-02 23:28:13 följande:

    Stort lycka till! Var lite vaksam bara då han agerade så (löjligt) panikslaget tidigare. 

    Uppdatera gärna hur det går Skrattande


    Tack för din input. Jag känner att jag är betydligt mer avvaktande just nu för jag känner precis som du skriver, något kan absolut förändras snabbt.

    Nu kommer vi inte kunna ses mer under augusti (privat alltså, vi kommer ju ses på jobbet). Så jag ligger lågt.

    Jag återkommer om hur det går längre fram :)
  • Anonym (Ska jag våga?)

    Nu har det gått några månader så det kanske kan passa med en uppdatering. 


    Vi har fortsatt att träffas och även om det vid tillfällen har varit lite svajigt så känns det som att båda har haft tålamod med situationen.

    Vi ser varandra som pojkvän och flickvän men vi har inte gått ut med det på jobbet. Där ligger vi lågt och då jag förhoppningsvis får en ny tjänst under nästa år så kommer vi inte säga något förrän det är klart.

    Jag har träffat hans barn en gång och det gick jättebra. 
    Vi försöker ses så mycket det går när vi är barnlediga och tillbringa alla barnlediga helger tillsammans.

    Det ska bli spännande att se vad framtiden har för oss :)

Svar på tråden Läser jag in för mycket?