Inlägg från: Cathariiina |Visa alla inlägg
  • Cathariiina

    Hur blir det nu med arvet?

    Som andra har skrivit så bör du ta proffshjälp här, en advokat som är expert på familjerätt. För i princip har ju en individ rätt att ge bort sina tillgångar till vem han vill, i livet. Men eftersom gåvan inkräktar på din laglottsrätt, så kanske du kan gå till tinget med detta och begära att få tillbaka din laglott från din styvmor. Eller i alla fall att det jämkas, så att du får något. Men jag vet inte vilka chanser du har, det är bara en riktig expert som kan bedöma detta när han har alla fakta.

    Men tänk på att advokater och rättsstrider kan bli dyra, så du får sätta de kostnaderna i relation till det belopp som du eventuellt har att vinna.

  • Cathariiina

    En sak till förresten: begreppet "skadestånd" är inte något som en domstol kommer att ta i, i det här sammanhanget. Det funkar inte så, att man kan komma som vuxen och säga att "min far misshandlade mig när jag var barn/tonåring, och därför har jag rätt till en större del av arvet nu".

    Utan detta är helt olika typer av juridiska ärenden, och hade du velat ha skadestånd av din far för det, så hade du behövt polisanmäla honom för den misshandeln och även kunna styrka den, innan de olika brotten preskriberades. Då hade han (kanske) dömts i ett brottmålsärende, och tilldömts skadestånd till dig DÅ. 

  • Cathariiina
    Anonym (Anonym) skrev 2024-07-03 16:14:31 följande:

    Man kan inte testamentera bort ett barns/särkullbarns laglott.


    Det handlade ju inte om testamente, det stod ju att TS var rädd att pappan gett bort detta till styvamman i livet. En gåva alltså, inte ett legat. 
  • Cathariiina
    Anonym (J) skrev 2024-07-04 08:25:19 följande:
    Rätten till sin laglott och möjligheten att få jämkning gäller i huvudsak mot övriga bröstarvingar. 

    Så om pappan och exet har gjort detta genomtänkt och med rätt papper blir det väldigt svårt att få ut något.
    Detta stämmer ju inte. Barnen kan kräva jämkning av testamentet även om rubbet testamenterats till ett katthem eller en galen sekt. Spelar ingen roll om arvtagaren är en släkting, en icke-släkting eller en organisation. Eller statskassan. Barnen har rätt till sin laglott ändå, om de bestämmer sig för att kräva ut den.
  • Cathariiina
    Anonym (J) skrev 2024-07-04 08:41:37 följande:
    Ja. laglotten vid ett arvsskifte.

    Men om det innan dödsfallet har skett en gåva kan man bara jämka laglotten mot gåvor till bröstarvingar. Och det förutsätter att gåvan inte är specificerard som "inte förskott på arv"

    Om man innan döden bodelar eller gör en gåva till ett katthem är det långt ifrån självklart att man som bröstarving kan få till en jämkning.med hänvisning till laglotten.

    Så om pappan och hans ex har gjort en bodelning i anslutning till skiljsmässan där exet får alla tillgångar har TS en rejäl uppförsbacke att få ut något. 

    En möjlig väg kan vara att hävda att pappan inte var vid sinna sinnes fulla bruk pga sjukdom vid bodelningen.
    OK, det du säger nu rings a bell... Du har nog rätt att det är en skillnad där, mellan gåvor före döden och arv efter döden. 

    Usch och fy för styvmorshäxor! Kräks
  • Cathariiina
    Anonym (Anonym S) skrev 2024-07-04 09:00:06 följande:
    Nej, det spelar ingen roll om gåvan har specificerat som "inte förskott på arv". Om gåvan sker precis innan personen dör så ska det fortfarande ses som arv.
    Ja, jag tänker att det skulle vara märkligt om det vore så enkelt att komma runt laglottsrätten, att man bara behöver skriva "detta är en gåva och ska inte betraktas som förskott på arv". Då skulle väl alla göra så, som ville ge så mycket som möjligt till ett barn och så lite som möjligt till ett annat?

    Sedan har jag även hört olika bud avseende hur långt tillbaka (från dödsdagen) som en bröstarvinge kan gå, för att kräva tillbaka gåvor till en annan bröstarvinge. Jag har faktiskt hört tio år nämnas. Det är en enda röra, detta!
  • Cathariiina
    Anonym (Anonym S) skrev 2024-07-04 15:14:33 följande:

    Nej det är orelevant.


    Det som tas i beaktande är


     


    "Gåvor som givaren ger när givaren ligger för döden eller trodde vara nära döden. Gåvor som givaren ger men behåller nyttjanderätten på fram till givaren dör. Gåvan har ingen ekonomisk konsekvens för mottagaren fram till att givaren dött."


     


    Barnen har rätt till 50% av tillgångarna från sina föräldrar, man kan inte gå runt det genom att ge bort alla pengarna precis innan man dör, även om det är det som den döende vill.


    (Det fetade): OK, då skulle det inte funka att göra som jag skrev tidigare, att ge bort huset till ett av sina barn, men skriva in en klausul om att man själv har rätt att bo kvar där på livstid. För då fattar alla att det eg. handlar om ett legat och inte en gåva.
  • Cathariiina
    Anonym (J) skrev 2024-07-04 15:40:37 följande:
    Lösningen är att ägaren betalar kostnaderna för fastigheten och den som bor hyr. Att äga en fastighet har ekonomiska konsekvenser då det uppstår tex fastighetsavgift.
    Ja, men föräldern måste ju på något sätt kunna försäkra sig om att få bo kvar. Även om sonen skaffar svärdottern från Helvetet, som säger att "antingen kastar du ut henne eller så går jag".
Svar på tråden Hur blir det nu med arvet?