Kan man backa från bonusfamilj?

Först skaffar man barn, men sen håller man inte ihop det. Sen skaffar man en ny, som har barn, och skaffar en till med denne. Sen håller man inte ihop det. Jag förstår att ibland kan det spricka, men efter första vändan, varför är alla så jävla slarviga med sitt val av ny partner? Egosism är det i många fall, man skiter i hur det drabbar barnen.

Oftast är anledningen att den andra är en grinig jävel, eller det knullas för lite, det är ständigt dålig stämning etc. Väldigt sällan har man legitima skäl till att splittra en familj, väldigt sällan verkar det som att den som lämnat har gjort allt först. Man är trött på skiten och vill ha något nytt bara, skit i ungarna 🤷🏼?♂️Lev ihop med människan länge innan du skaffar barn, speciellt när du bygger din ANDRA familj. 

Ursäkta tonen, men ibland blir jag så jävla trött på att läsa skiten. Nu loggar jag ut, hej

Det är inte verklighetsfrånvänt att knulla ihop ungar lite här och där för att sedan splittra familjen när det är tungrott?

Visst kan man vara lite slentrianmässig med sina relationer, men skaffa inte barn då för helvete. Unga vuxna mår sämre än någonsin, självmord är inte längre en sällsynt frukt. Det är för att vi som föräldrageneration och den föregående tar oss själva i första rummet, trots beslutet att skaffa barn.

Vart skriver jag det?

Har man varit tvungen att bryta upp ett liv för sina barn tidigare, kan man dock tycka att ett litet jävla ljus borde gå upp i skallen 

jaha, ett förhållande kommer förändras efter barn

Och ha med det i beräkningen inför nästa, ha en strategi och vara jävligt omsorgsfull i sitt val av partner.

Nej man kan skita i att sätta ungarna först, absolut. Men kom inte sen och dela med dig av hur dåliga BUP är på att rädda ditt barn som har blivit en missanpassad ungdom som skär sig, eller halkar in i drogträsket. ÄG det då om det blir så.

Det som är skrivet pekar för mig på en lättvindighet i frågan att lämna sin partner vid motgångar när man har barn. Har jag tolkat det fel?