Jag är inte tillräckligt hårdhudad för dejtingklimatet

Det är nog bra att ta reda på fler detaljer innan du ger männen ditt hjärta.

Ha inte bråttom med sex, låt det gå ett tag och lär känna både männen och deras familjer, vänner och andra i deras närmaste krets. Ta reda på om det verkligen är en fin, ärlig och seriös person du har framför dig och om han delar dina värderingar och livsmål kring relationer.

Jag litar inte heller nåt särskilt på män överlag och hade försökt ta reda på allt innan jag ev. ger av mitt hjärta och kropp. Utnyttjad och hjärtekrossad vill man inte bli. Förstår dig och din känslighet inför sånt. Många kyliga egotrippade människor därute som bara använder folk för sitt eget nöje, likt leksaker.

Sex är inte problemet. Jag har i samtliga fall fått känslor långt innan sex ens varit på tapeten. Det sårar mig ändå. 

Jag har bara så svårt att greppa hur de kan släppa en så bra kontakt nästan från ena dagen till nästa utan att det hänt något där emellan. Blir de inte berörda? Det är så att jag börjar tvivla på mig själv och tänka att jag är totalt verklighetsfrånvänd som trodde att det faktiskt fanns något speciellt där. 

Jag blir bränd av sånt här och jag är rädd att jag till slut inte kommer våga öppna mig igen. Å

Samma här. Jag gav upp efter många års dejtande där det kryllade av lögnare, otrogna, män som spelar spel, känslor och snack om framtid ena dagen kalla handen och diss nästa dag. Varken vill, orkar eller klarar av att hålla på med sånt sa jag la ner och har nu inte ens pratat eller skrivit med en man sedan dess. Jag är klar. Ska jag träffa någon så lär han behöva knacka på dörren för att bekänna sina känslor och släpa med mig i det. Har inga planer på att försöka igen.

Jag känner igen mig i det du skriver. Har liknande erfarenhet och det har gjort att jag nu inte längre orkar dejta fast jag innerst inne vill träffa någon. Mår helt enkelt bättre av att inte dejta. Alla är vi kanske inte gjorda för dagens dejtingklimat?

Tidsfördrift, få till en trevlig dejt sedan gå vidare. Så verkar de flesta män tänker tyvärr? Det finns säkert några sunda och som vet vad de vill. Dejtingappar gör att man får flera alternativ, de flesta använder den som rekryteringsprocess dvs ta kontakt med jättemånga för att hitta den rätta. Min analys är att man fastnar i det steget där man tar kontakt, gå på dejt om och om igen. Det kan bero på att man själv inte vet vad man vill, att man tar kontakt med folk som man inte hundra vill ha men bara så att det finns flera val, att det är så spännande att lära känna flera människor och får så mycket bekräftelse så att man blir beroende på just det. Då tror jag att man glömmer bort vad man vill ha från början?
Även om jag tycker att dejtingappar möjliggör för oss att hitta en partner nu när det är typ noll chans att hitt nån när man är 35+ vet jag att det är onaturligt att utsätta hjärnan och känslorna på det sättet.
Det är bra när du tar kontakt m en i taget men tänk på att han dejtar flera samtidigt så försök att minimera allt känslor, tid,? Det går inte att ge allt där.. 
Det finns en bra dokumentär om nätdejting  på kunskapsvärlden på SVT. 

Hur länge har ni dejtat ?  Är det efter första dejten kan jag förstå.  Men är det efter flera dejter ?

Hur bra på att upptäcka röda flaggor är du? Och hur bra koll har du på dina  egna röda flaggor/svagheter? Mycket av svaren ligger där. 

Jag tror tyvärr det att många är brända idag, och det är det som skapar det kalla dejtingklimatet, tror också sådana dejtingappar drar till sig oseriöst folk som leker seriösa en stund. Tror också del är bekväma i sina liv ändå som det är, och vill inte ändra på det när det väl ska hända stora förändringar. 

Det vet jag inte om jag är. Har liksom inte vanan att dejta, har levt i två långa relationer efter varann och förr när man dejtade var det verkligen inte på det här viset. 

Så det handlar inte om att dessa män velat sluta dejta dig kort efter att ni haft sex? Annars är detta ett mycket vanligt drag bland många av dem. Att bara vara ute efter sex men utge sig för att vara seriös.

Hur länge dejtar ni innan männen vill gå vidare då? De kanske blir lite skrämda av dig om du är för på och för snabb med allt? Inklusive det känslomässiga då.

Om det inte fungerar att dejta, så sluta dejta. Varför ska du göra dig själv illa?
Om du vill träffa någon finns det ju fler sätt att hitta en partner.

Jag tror att du kanske inte tänker rätt där. DU känner attraktion och tycker att allt stämmer, men det är ju inte säkert att mannen känner likadant. Inte tillräckligt i alla fall. 

Jag har ungefär samma erfarenhet av dejting. Det fanns absolut män som jag tyckte kunde ha passat. Men det tyckte inte de. Och det är inte så konstigt - det fanns ju också en del som var intresserade, men som jag inte tyckte passade. 

Eller är det är det så att du tyckte att ganska många passade, och att männen var mer kräsna? I så fall tycker jag att du kan vara för impulsiv-positiv där. Det kan ju vara så om man verkligen gärna vill ha en ny partner. I så fall kan du försöka att vara mer kritisk. Jag brukade föreställa mig hur det som värst kunde utvecklas, om jag såg negativa sidor hos en potentiell partner. 

Ett annat sätt: Kolla först att han är intresserad, och fundera sedan om du är det. Lite fult kanske, men det är en strategi för att inte bli sårad. Det är antagligen så en del av männen som du dejtade har tänkt.

Här handlar det nog om kunna sålla bort de oseriösa. Om man träffar en person som är ärlig och pålitlig - man märker bara det. Alla andra bör man sålla bort. 

Jag kom från samma bakgrund när jag skilde mig för ett antal år sedan, långa bra förhållanden. Sen har jag haft kortare förhållanden(1-2 år) med folk jag träffat genom tinder. Där har jag ändå haft tur, det har klickat starkt ömsesidigt vid första dejten i ett antal fall, sådär som gjort det till något mer än bara dejting som tidsfördriv. Har åkt på en jobbig nit där jag kände mig just utnyttjad och hjärtekrossad som nån skrev, den erfarenheten har bränt mig. Har funderat på efteråt varför jag inte såg det komma och tror att det kan vara just min brist på erfarenhet av modern dejting eftersom det inte varit så i alla dom förhållanden jag varit i.

Nu har jag ett partner som är otroligt fin på alla sätt, så det är inte kört liksom. Men det har varit och är svårt att stanna i den för att jag ser röda flaggor även när dom inte finns, var vidrigt att vilja ha någon så starkt som antagligen spelade övertygande i min enda dåliga erfarenhet. Mitt råd är väl att se till att den man dejtar visar på en medvetenhet och är intresserad av just dig, ditt välbefinnande. Aldrig nån som är varm/kall, som undviker att bestämma när man ska träffas. Som inte vill svara på vad man är och vad dom vill. Den här typen som "luras" vet att om dom är ärliga med att dom enbart söker sällskap och sex så kommer man att avsluta om man söker ett riktigt förhållande, det gör det svårt. Men tydliga intentioner är mitt recept.