Autism och ADHD... Omöjliga med relationer!
Jag har autism och ADHD och för mig är relationer helt omöjliga. Såhär går det.
Jag har autism och ADHD och för mig är relationer helt omöjliga. Såhär går det.
ja jag är 33 år, Adhd , Asberger syndrom. Har haft 2 tjejer under hela mitt liv,
har alltid haft svårt att hitta parner trots att jag inte är ful och är vänlig, respektabel, trevlig och generös.
Låter som Jon Olsson. Han har alltid haft skitsnygga tjejer.
Men hon lyckas också behålla tjejerna. Han och Janni var väl tillsammans i 12 år och har två barn tillsammans. Så uppenbarligen går det. Jag tror tjejer finner män med adhd attraktiva då de kan vara både sociala och framgångsrika.
www.ltz.se/artikel/skidprofilen-talar-ut-om-funktionsnedsattningen-min-adhd-har-gett-mig-sex-lamborghini-bilar
Håller mig borta från autistiska män numera, trots att jag själv har en atypisk och mycket lätt form av autism själv. Eller snarare drag av autism.
Orsaken till detta är att jag aldrig någonsin träffat en autistisk man som betett sig någorlunda normalt eller varit trevlig på ett sätt som känts äkta.
Så gott som samtliga jag mött genom åren har haft kraftiga brister som inte varit kompatibla med min person.
De har ofta ett nedsatt intellekt, kraftigt nedsatt social förmåga och udda utseenden som inte tilltalar mig.
Ofta ser autistiska män lite säregna ut i ansiktet. Konstiga drag, konstigt min och kroppsspråk, dålig hållning. Ofta mycket överviktiga eller så är de magra spelnördar som lever på energidryck och popcorn typ. Slarvar med hygien, långt fett hår eller bara snagg för sin egen lättjas skull. Trista kläder, inget sinne för färg och passform.
Aldrig att man sett nån som varit snygg eller brytt sig om att träna heller. I stort sett bara negativa upplevelser. Sociala handikapp påverkar helheten negativt.
Har du någon sexlust?
Alltså. Även då inräknat lust att ha självsex?
Är inte super ovanligt att kunna vara asexuell när man är autistisk. Och det kan då handla om att man är asexuell när det handlar om att ha sex med någon, men ändå då känna lust inför självsex. Eller så är man asexuell inom båda.
Kanske skulle kunna hjälpa dig om du är ärlig med dig själv, kring den du är? OM du är asexuell, och accepterar dig själv. Blir det troligtvis lite lättare att träffa någon som passar. Är du upfront direkt, så kan kvinnan i så fall välja själv om det är något som är kompatibelt med henne eller inte. Försvinner pressen kring att det tillslut måste landa i sex, så är det möjligt att annan typ av intimitet inte känns lika jobbigt. Eller rent av kan uppskattas.
Är själv autistisk, och är tillsammans med en ADHD:are. Intimitets behovet är otroligt olika mellan oss. Jag kan gå otroligt lång tid utan att känna ett behov, och räknar allt typ av beröring som intimitet. Medan han behöver mycket beröring, och egentligen naken intimitet, ofta. En kram för honom räknas inte riktigt liksom.
Nu kan vi båda intellektualisera detta sinsemellan, och hitta lösningar/kompromisser. Tack och lov får jag inte obehags känslor/reaktioner längre, kring intimitet (Hade en obehandlad B12 brist tidigare, som gjorde vissa av mina autistiska drag mycket starkare. Problem med beröring vart ett utav dem). Men jag har som inte mycket till eget driv eller behov. Så måste konstant tänka på det. Vilket kan vara väldigt tärande. Älskar honom och kan se mig spendera resten av livet med honom, men jag hade utan tvekan haft noll problem med att spendera den tiden utan att ha sex. Jag är inte asexuell, men har inte möe till behov av sex.
Jag har ingen diagnos men har nära familjemedlemmar som har ADHD diagnos. Känner mig mer autistisk. Och extremt teoretisk. Är inte alls intresserad av sex om jag inte är superkär och även då är jag rädd för det fysiska.
Satsa på någon mindre vacker och lite blyg kvinna så kan det gå bättre.
Håller mig borta från autistiska män numera, trots att jag själv har en atypisk och mycket lätt form av autism själv. Eller snarare drag av autism.
Orsaken till detta är att jag aldrig någonsin träffat en autistisk man som betett sig någorlunda normalt eller varit trevlig på ett sätt som känts äkta.
Så gott som samtliga jag mött genom åren har haft kraftiga brister som inte varit kompatibla med min person.
De har ofta ett nedsatt intellekt, kraftigt nedsatt social förmåga och udda utseenden som inte tilltalar mig.
Ofta ser autistiska män lite säregna ut i ansiktet. Konstiga drag, konstigt min och kroppsspråk, dålig hållning. Ofta mycket överviktiga eller så är de magra spelnördar som lever på energidryck och popcorn typ. Slarvar med hygien, långt fett hår eller bara snagg för sin egen lättjas skull. Trista kläder, inget sinne för färg och passform.
Aldrig att man sett nån som varit snygg eller brytt sig om att träna heller. I stort sett bara negativa upplevelser. Sociala handikapp påverkar helheten negativt.
Har du någon sexlust?
Alltså. Även då inräknat lust att ha självsex?
Är inte super ovanligt att kunna vara asexuell när man är autistisk. Och det kan då handla om att man är asexuell när det handlar om att ha sex med någon, men ändå då känna lust inför självsex. Eller så är man asexuell inom båda.
Kanske skulle kunna hjälpa dig om du är ärlig med dig själv, kring den du är? OM du är asexuell, och accepterar dig själv. Blir det troligtvis lite lättare att träffa någon som passar. Är du upfront direkt, så kan kvinnan i så fall välja själv om det är något som är kompatibelt med henne eller inte. Försvinner pressen kring att det tillslut måste landa i sex, så är det möjligt att annan typ av intimitet inte känns lika jobbigt. Eller rent av kan uppskattas.
Är själv autistisk, och är tillsammans med en ADHD:are. Intimitets behovet är otroligt olika mellan oss. Jag kan gå otroligt lång tid utan att känna ett behov, och räknar allt typ av beröring som intimitet. Medan han behöver mycket beröring, och egentligen naken intimitet, ofta. En kram för honom räknas inte riktigt liksom.
Nu kan vi båda intellektualisera detta sinsemellan, och hitta lösningar/kompromisser. Tack och lov får jag inte obehags känslor/reaktioner längre, kring intimitet (Hade en obehandlad B12 brist tidigare, som gjorde vissa av mina autistiska drag mycket starkare. Problem med beröring vart ett utav dem). Men jag har som inte mycket till eget driv eller behov. Så måste konstant tänka på det. Vilket kan vara väldigt tärande. Älskar honom och kan se mig spendera resten av livet med honom, men jag hade utan tvekan haft noll problem med att spendera den tiden utan att ha sex. Jag är inte asexuell, men har inte möe till behov av sex.