• Anonym (ADHD & Autist)

    Autism och ADHD... Omöjliga med relationer!

    Jag har autism och ADHD och för mig är relationer helt omöjliga. Såhär går det.


     
    Det börjar med att jag får ögonen för en attraktiv kvinna och hon blir direkt intresserad av mig eftersom jag är så social, är väldigt rolig, energisk och så ser jag väldigt bra ut (jag har fått flera modelljobb tack vare mitt utseende). Av denna anledning brukar jag alltid fånga intresset hos de kvinnorna som ser absolut bäst ut. Det har hänt att många män blivit svartsjuka på mig på grund av detta vilket lett till bråk och konflikter. Jag och kvinnan byter nummer eller Instagram och börjar träffas och göra saker men när det blir för närgånget får jag kalla kårar och blir nervös av den fysiska närheten och vågar inte ta steget. Många av dessa tjejer fortsätter träffa mig ibland i flera månader utan att det händer något tills de tillslut ger upp. Och såhär blir det gång efter gång. Många kompisar till mig blir nästan förbannade på mig eftersom jag alltid sumpar mina chanser genom att göra såhär. Flera av de här tjejerna har efter flera år erkänt att de blivit enormt kära i mig men jag har varit så tillbakavisande mot dem att de motvilligt dragit sig undan och blivit hjärtekrossade. Det värsta är när jag blir kär. Då vet jag inte hur jag ska bete mig och istället blir jag för på och beter mig socialt klantigt vilket dödar intresset hos kvinnan.
     
    Nu har jag fått diagnosen autism och ADHD vilket för mig förklarat varför jag har såna enorma problem med fysisk närhet. Det kom dock som en total överraskning för mig och min omgivning eftersom jag är väldigt duktig socialt, måhända att jag kan råkat säga klantiga saker emellanåt som gör stämningen stel men det tillhör undantaget. Oftast brukar folk säga att jag är den skönaste personen de känner och jag hamnar alltid i centrum i sociala sammanhang. Men detta har min psykiatriker som satte diagnosen förklarat med att autistiska människor visst kan vara skickliga socialt eftersom vi är otroligt duktiga på att lära oss saker om vi verkligen sätter in den högsta växeln och jag har troligtvis lärt mig detta eftersom det fanns ett genuint intresse hos mig hur mellanmänskliga relationer fungerar. Kortfattat kan man säga att jag förstår rfnt intellektuellt hur social interaktion fungerar och det är det jag agerar ut i sociala sammanhang. Och just denna personlighet, kombinerat med mitt utseende och den energiska personlighet jag har tack vare min ADHD, har gjort mig väldigt attraktiv hos kvinnor. Men autism är också en diagnos där man har väldigt svårt för fysisk närhet och det är det som sätter käppar i hjulet för mig när det kommer till relationer. Jag kommer alltid till en punkt där jag måste agera med fysisk närhet och då drar jag mig undan eftersom det är så obehagligt för mig att vara fysisk. Jag har på grund av detta aldrig riktigt njutit av sex eftersom det inkluderar så mycket fysisk närhet så jag har aldrig kunnat vara avslappnad. För mig har sex snarare varit ett nödvändigt ont jag måste göra. Om jag hade fått välja hade jag helst varit oskuld, för jag gillar verkligen inte sex. Trots detta har jag alltid fått höra hur jag ändå är väldigt bra i sängen. Men det är också på grund av att jag rent teoretiskt vet hur jag ska göra det bra, inte för att jag genuint gillar det. Såhär kan man sammanfatta det: Jag är väldigt teoretisk där allt i min omgivning och alla mina ageranden är teoretiska snarare än genuina.
     
    Nu går jag i gruppsamtal med andra autistiska människor men jag funderar på att söka vidare till någon terapi som kan hjälpa min med mina närhetsproblem. Om någon vet någon bra terapi så berätta gärna det.
     
    Finns det fler autistiska här inne som känner igen sig i detta?
  • Svar på tråden Autism och ADHD... Omöjliga med relationer!
  • Meenos

    ja jag är 33 år, Adhd , Asberger syndrom. Har haft 2 tjejer under hela mitt liv, 

    har alltid haft svårt att hitta parner trots att jag inte är ful och är vänlig, respektabel, trevlig och generös. 

  • Anonym (Ja, det verkar nästan så.)

    Håller mig borta från autistiska män numera, trots att jag själv har en atypisk och mycket lätt form av autism själv. Eller snarare drag av autism.

    Orsaken till detta är att jag aldrig någonsin träffat en autistisk man som betett sig någorlunda normalt eller varit trevlig på ett sätt som känts äkta. 

    Så gott som samtliga jag mött genom åren har haft kraftiga brister som inte varit kompatibla med min person.

    De har ofta ett nedsatt intellekt, kraftigt nedsatt social förmåga och udda utseenden som inte tilltalar mig.
    Ofta ser autistiska män lite säregna ut i ansiktet. Konstiga drag, konstigt min och kroppsspråk, dålig hållning. Ofta mycket överviktiga eller så är de magra spelnördar som lever på energidryck och popcorn typ. Slarvar med hygien, långt fett hår eller bara snagg för sin egen lättjas skull. Trista kläder, inget sinne för färg och passform. 

    Aldrig att man sett nån som varit snygg eller brytt sig om att träna heller. I stort sett bara negativa upplevelser. Sociala handikapp påverkar helheten negativt. 

  • Anonym (X)

    Har du någon sexlust? 

    Alltså. Även då inräknat lust att ha självsex? 


    Är inte super ovanligt att kunna vara asexuell när man är autistisk. Och det kan då handla om att man är asexuell när det handlar om att ha sex med någon, men ändå då känna lust inför självsex. Eller så är man asexuell inom båda. 


    Kanske skulle kunna hjälpa dig om du är ärlig med dig själv, kring den du är? OM du är asexuell, och accepterar dig själv. Blir det troligtvis lite lättare att träffa någon som passar. Är du upfront direkt, så kan kvinnan i så fall välja själv om det är något som är kompatibelt med henne eller inte. Försvinner pressen kring att det tillslut måste landa i sex, så är det möjligt att annan typ av intimitet inte känns lika jobbigt. Eller rent av kan uppskattas. 

    Är själv autistisk, och är tillsammans med en ADHD:are. Intimitets behovet är otroligt olika mellan oss. Jag kan gå otroligt lång tid utan att känna ett behov, och räknar allt typ av beröring som intimitet. Medan han behöver mycket beröring, och egentligen naken intimitet, ofta. En kram för honom räknas inte riktigt liksom. 


    Nu kan vi båda intellektualisera detta sinsemellan, och hitta lösningar/kompromisser. Tack och lov får jag inte obehags känslor/reaktioner längre, kring intimitet (Hade en obehandlad B12 brist tidigare, som gjorde vissa av mina autistiska drag mycket starkare. Problem med beröring vart ett utav dem). Men jag har som inte mycket till eget driv eller behov. Så måste konstant tänka på det. Vilket kan vara väldigt tärande. Älskar honom och kan se mig spendera resten av livet med honom, men jag hade utan tvekan haft noll problem med att spendera den tiden utan att ha sex. Jag är inte asexuell, men har inte möe till behov av sex. 

  • Anonym (Kvinna med trolig autism och Adhd)

    Jag har ingen diagnos men har nära familjemedlemmar som har ADHD diagnos. Känner mig mer autistisk. Och extremt teoretisk. Är inte alls intresserad av sex om jag inte är superkär och även då är jag rädd för det fysiska. 

    Satsa på någon mindre vacker och lite blyg kvinna så kan det gå bättre.

  • Anonym (ADHD & Autist)
    Anonym (Ja, det verkar nästan så.) skrev 2024-07-28 19:25:12 följande:

    Håller mig borta från autistiska män numera, trots att jag själv har en atypisk och mycket lätt form av autism själv. Eller snarare drag av autism.

    Orsaken till detta är att jag aldrig någonsin träffat en autistisk man som betett sig någorlunda normalt eller varit trevlig på ett sätt som känts äkta. 

    Så gott som samtliga jag mött genom åren har haft kraftiga brister som inte varit kompatibla med min person.

    De har ofta ett nedsatt intellekt, kraftigt nedsatt social förmåga och udda utseenden som inte tilltalar mig.
    Ofta ser autistiska män lite säregna ut i ansiktet. Konstiga drag, konstigt min och kroppsspråk, dålig hållning. Ofta mycket överviktiga eller så är de magra spelnördar som lever på energidryck och popcorn typ. Slarvar med hygien, långt fett hår eller bara snagg för sin egen lättjas skull. Trista kläder, inget sinne för färg och passform. 

    Aldrig att man sett nån som varit snygg eller brytt sig om att träna heller. I stort sett bara negativa upplevelser. Sociala handikapp påverkar helheten negativt. 


    Det är nog där jag sticker ut eftersom jag både tränar regelbundet på gym, har ett stort modeintresse och tar hand om mig själv och mitt utseende. Min personlighet gillar kvinnorna fram till dess att de kommer för nära för då blir jag nervös och ängslig och rädd för närhet, och vad jag förstått det som är det egentligen bara för att de tror att jag ska bli samma som jag var innan vi blev för seriösa, dvs den man de förälskade sig i, som håller dem kvar så länge innan de ger upp...
  • Anonym (ADHD & Autist)
    Anonym (X) skrev 2024-07-28 19:53:19 följande:

    Har du någon sexlust? 

    Alltså. Även då inräknat lust att ha självsex? 


    Är inte super ovanligt att kunna vara asexuell när man är autistisk. Och det kan då handla om att man är asexuell när det handlar om att ha sex med någon, men ändå då känna lust inför självsex. Eller så är man asexuell inom båda. 


    Kanske skulle kunna hjälpa dig om du är ärlig med dig själv, kring den du är? OM du är asexuell, och accepterar dig själv. Blir det troligtvis lite lättare att träffa någon som passar. Är du upfront direkt, så kan kvinnan i så fall välja själv om det är något som är kompatibelt med henne eller inte. Försvinner pressen kring att det tillslut måste landa i sex, så är det möjligt att annan typ av intimitet inte känns lika jobbigt. Eller rent av kan uppskattas. 

    Är själv autistisk, och är tillsammans med en ADHD:are. Intimitets behovet är otroligt olika mellan oss. Jag kan gå otroligt lång tid utan att känna ett behov, och räknar allt typ av beröring som intimitet. Medan han behöver mycket beröring, och egentligen naken intimitet, ofta. En kram för honom räknas inte riktigt liksom. 


    Nu kan vi båda intellektualisera detta sinsemellan, och hitta lösningar/kompromisser. Tack och lov får jag inte obehags känslor/reaktioner längre, kring intimitet (Hade en obehandlad B12 brist tidigare, som gjorde vissa av mina autistiska drag mycket starkare. Problem med beröring vart ett utav dem). Men jag har som inte mycket till eget driv eller behov. Så måste konstant tänka på det. Vilket kan vara väldigt tärande. Älskar honom och kan se mig spendera resten av livet med honom, men jag hade utan tvekan haft noll problem med att spendera den tiden utan att ha sex. Jag är inte asexuell, men har inte möe till behov av sex. 


    Jag har alltid njutit mer av porr och onani än sex.

    Minns när jag förlorade oskulden. Jag hade hört bland alla att det var så extremt nice men när jag väl hade gjort det kände jag verkligen inte att det var så bra som alla ss. Egentligen föredrar jag att kolla på porr istället för att ligga för då slipper jag närheten och prestigeångesten jag känner.

    Hur har din autism påverkat din relation? Hur gick det till när ni träffades?
  • Anonym (Ja, det verkar nästan så.)
    Anonym (ADHD & Autist) skrev 2024-07-28 20:18:26 följande:
    Det är nog där jag sticker ut eftersom jag både tränar regelbundet på gym, har ett stort modeintresse och tar hand om mig själv och mitt utseende. Min personlighet gillar kvinnorna fram till dess att de kommer för nära för då blir jag nervös och ängslig och rädd för närhet, och vad jag förstått det som är det egentligen bara för att de tror att jag ska bli samma som jag var innan vi blev för seriösa, dvs den man de förälskade sig i, som håller dem kvar så länge innan de ger upp...
    Är ju ganska vanligt bland autistiska att inte uppskatta fysisk beröring. Inget konstigt alltså.

    Varför inte träffa en kvinna med samma avsaknad av kroppslig närhet som du istället? Då kan du fortsätta vara dig själv och inte känna att du måste ändra på nåt som är helt naturligt för folk med din funktionsvariation?
  • Meddelande borttaget
  • Meddelande borttaget
Svar på tråden Autism och ADHD... Omöjliga med relationer!